GÖTEBORGS ARTROCKFÖRENING

 
 

Recensioner

 

Dave Kulju – Abstract Expression 
1 Internal Combustion (4:42) 
2 Don't Mind Me (4:35) 
3 Hieland Road (4:32) 
4 Pleiades (5:38) 
5 Depth Of Autumn (5:57) 
6 Picnic At The Slag Heap (2:19) 
7 The Main Attraction (5:18) 
8 Somnium (15:16) 
9 The Water Discipline (4:59) 

 

Den Amerikanska gitarristen Dave Kulju är kanske inte så känd i våra breddgrader ,bland influenserna som nämns i konvolutet återfinns ändå svenska Änglagård. I bandet Electrum som gett ut två album spelar Dave både gitarr och keyboard, nu var tiden ändå mogen för första egna släppet. 2005 uppgraderades hemmastudion och nu två år senare släpps debuten. På vägen har han plockat upp flera instrument inkluderat trummor fast på de flesta av spåren har Kulju anlitat erfarna slagverkare. 

Den instrumentala ”Abstract Expression” bjuder på en rad olika musikinriktningar men kan nog ändå sammanfattas inom de progressive stilarna med drag åt fusion. 

En angenäm inledning med ”Internal Combustion” där det melodiska gitarrkonceptet blandas med mera klassiskt symfoniska inslag. Mer riffbetonat spelas i ”Don't Mind Me” där gitarren ballanseras med klang från pianospel ”keyboard” som motvikt. Genesis influerade takter inleder "Hieland Road", senare övertar basen taktpinnen och ett synnerligen behagligt gitarrsound för melodin åter till centrum. Dave Kulju hittar för det mesta det där behagliga i sina alster vilket gör plattan ovanligt lättlyssnad för att vara en instrumental platta inom genren fusion/progrock. 

Här finns en del influenser som ibland lyser igenom ljudbilden, en är den nyligen återförenade gruppen The Police, tänkte då mest i spåret "Depth Of Autumn". Det kanske svåraste stycket också med den starkaste fusion inriktningen kommer med ”Picnic At The Slag Heap”, också ovanligt kort för att vara ett utpräglat fusion alster. Den 70-tals symfoniska progressiva rocken får sin beskärda del i ”The Main Attraction” med taktändringar, ”hammond sound” och en berättarröst i bakgrunden, ett spår som värmer i 70-tals själen. 

Albumets klara höjdare är ändå längsta skapelsen ”Somnium” på dryga 15 minuter. Ett progressivt stycke som innehar allt man kan önska sig inom genren. Herr Kulju imponerar med sitt låtskrivande som framhäver melodin snarare en det tekniska kunnandet. En mer än godkänd debut och som vanligt med instrumentala album skulle säkerligen även denna nå högre höjder med några vokala insatser.

http://www.davekmusic.com/

6,5/10

Conny Myrberg


 

 

 

       

   

 

10. En blivande klassiker
9. Topp ”inom genren”
8. En av de bättre ”inom genren”
7. Genomgående bra med några toppar
6. Klart godkänd
5. Okej för slölyssnande
4. Vissa delar går an
3. Behöver en hel del uppryckning
2. Inte mycket som klarar sig här
1. Vi glömmer denna

 

 

©