|
”Quiet
earth” är Kanadensiska Bison B.C. andra platta och det är en
ganska trevlig om än rätt omtumlande ny bekantskap. Musikaliskt
har dom rötterna i stonerrocken men på ett väldigt eget sätt där
det finns influenser av många olika stilar. Progmetal och doom
dominerar men det hörs mycket utav mycket vilket gör det svårt
att sätta någon mer exakt etikett på Bison B.C. Detta gör
plattan intressant för det här är oerhört kompetent gjort och
jag gillar deras förkärlek till långa ganska utdragna passager
där herrar Dan And och James Gnarwell använder sina röster som
extra instrument.
Visst kan
dom sjunga men tyvärr ger inte promobladet ingen information vem
som har vilken röst vilket är synd. Båda rösterna är bra men
visst gillar jag den talande, ofta desperat skrikande rösten som
har ett enormt register bäst. Jag gillar även båda herrarnas
sätt att spela gitarr på och det är väldigt häftigt när dom
spelar exakt likadant. Det förstärker ljudbilden som rätt som
det är bryts av, av ett solo som sticker iväg. I ”Wendigo Pt.
1”
och ”Pt 2”
blir det hela till någon form av manglande stonerprogmetal och i
”These are my dress clothes” som ligger mellan låtarna får vi en
dos tämligen traditionell stonerrock. Helt säkert är detta en
medveten placering av låten bara för att förvilla men samtidigt
är det otroligt raffinerat gjort. I titellåten som avslutar
plattan får vi en dos doomprog som väl visar på bandets
oförutsättbarhet vilket gör plattan än mer intressant och tråkig
blir den aldrig.
Det här en
platta som växer och jag tycker ganska bra om ”Quiet earth” även
om stonerrock inte riktigt är min grej. Jag kommer helt säkert
att lyssna på den ibland och vill man ha något nytt som är
oförutsägbart rekommenderas den varmt. Vi får åtta låtar
serverade av dessa fyra herrar från Vancouver som väl förtjänar
att bli lyssnade på.
www.myspace.com/bisoneastvan
6/10
Tore
Larson
|
