|
|
För att vara ett band vars debut handlade om troll som slaktade
kristna så känns norrmännen i Troll idag rätt så seriösa. Det
beror säkert på att bandet, efter en brokig karriär med start i
början på nittiotalet, nu efter ett nästan tio års långt
uppehåll vuxit till sig och tar både sin omgivning och sin
religiösa ståndpunkt på större allvar. Comebacken ”Neo-Satanic
Supremacy” är nämligen ett mer genomarbetat album än tillexempel
sin mer industriella föregångare ”Universal” (2001) och man
märker var frontmannen, gitarristen och vokalisten Nagash har
sina rötter. Att Troll alltid pysslat med symfonisk black metal
är ingen hemlighet men frågan är om inte bandet nu löper hela
linan ut i jämförelse med sina tidigare album. Vi pratar inte om
något revolutionerande här utan om den keyboardbaserade och
orkestrala black metal som framförallt Nagash tidigare band
Dimmu Borgir och Covenant (senare The Kovenant) praktiserade i
slutet på nittiotalet. I många fall låter det faktiskt som exakt
samma keyboardsamplingar som återfinns på Dimmu Borgirs
”Spiritual Black Dimensions” (1999) så jämförelsen med det
bandet ligger nära till hands.
“Neo-Satanic Supremacy” är en fyrtio minuter lång resa av
högkvalitativ men rätt så intetsägande symfonisk black metal.
Det är absolut inte dåligt då musiken framförs på ett ytterst
kompetent sätt där blastbeats, småcatchy riff och isande
melodier blandas med ett och annat thrash-riff. Problemet är väl
att det redan finns gott om album i denna genre som håller en så
pass hög klass att ytterligare ett album mer känns som en
utfyllnad. Dock är “Neo-Satanic Supremacy” ett tillräckligt
starkt album så att ett fan av genren utan problem kan plocka
upp skivan och finna njutning i det kalla och olycksbådande
mörker bandet skapar.
www.myspace.com/troll
Betyg: 6/10
Ulf Classon
|
|
