|
|
Folkmetallen breder ut sig allt mer över Europa och nu har turen
kommit till nederländska Heidevolk att presenteras för den stora
massan med sitt tredje album ”Uit Oude Grond”. Som ni märker
anammar bandet, som så många andra i genren, att sjunga på sitt
modersmål och så vitt jag förstår betyder skivtiteln ungefär
”Från gammal jord”. ”Uit Oude Grond” är en konceptuell historia
om legenderna och sagorna om Gelderland vilket numera är en
provins nära den tyska gränsen i bandets hemland. Mer än så kan
jag inte återge av berättelsen då mina kunskaper i flamländska
är begränsade.
Den svårtydda berättelsen ljudsätts i episka stycken med tunga
gitarrer vars riff emellanåt ger en marschliknande framtoning
vilket tillsammans med det inhemska språket blir rätt så
effektfullt. Sången delas upp på två herrar vid namn Joris
Boghtdrincker och Mark Splintervuyscht som bjuder på allt från
lättare growl till ren sång och emellanåt lite tenoraktiga
passager. Just sättet de sjunger på tillför även det till den
småstela men ändå lite charmiga framtoningen. Till allt detta
får vi naturligtvis de sedvanliga folkmelodierna och en violin
för att förstärka känslan av den så kallade Pagan metallen.
Som helhet kan Heidevolk kännas lite småcharmiga som sagt men
faller på det som de flesta folkmetallbanden gör idag och det är
avsaknaden av en tillräckligt stor egen identitet. Vissa gånger
låter detta nämligen allt för mycket som tyskarna i Falkenbach
för att det skall låta skönt lånat istället för tråkigt stulet.
Har man sen svårt att skriva catchy låtar som sätter sig, vilket
är ett måste i genren, så står man sig rätt så slätt. Här finns
i och för sig en del intressanta låtar som tillexempel
”Vlammenzee” och ”Dondergod” men det är inte tillräckligt för
att kunna hota de största i genren. Kort och gott är detta en
småcharmig folkmetallplatta som hade kunnat bli mycket mer med
ett starkare låtsnickeri.
www.myspace.com/officialheidevolk
www.heidevolk.com
Betyg: 5/10
Ulf Classon
|
|
