E-Mail

info@artrock.se

 

Recensioner

 

ArtRock MySpace

 
 

 

 

Evergrey - Glorious collision (Steamhammer/SPV)

 
1.Leave it behind us
2.You
3.Wrong
4.Frozen
5.Restoring the loss
6.To fit the mold
7.Out of reach
8.The phantom letters
9.It comes from within
10.Free
11.The disease…
12.I´m drowning alone
13.…and the distance
Tom S Englund:Vocals & guitars
Richard Zander:Keyboards
Marcus Jidell:Guitars
Johann Niemann:Bass
Hannes van Dahl:Drums

 

Inför det åttonde studiosläppet ”Glorious collision” har Göteborgsbandet Evergrey bytt ut eller tappat tre femtedelar av manskapet beroende på hur man väljer att se på det. Detta stora manfall sägs, som så ofta är fallet i sådana här sammanhang, ha att göra med musikaliska meningsskiljaktigheter. Mellan raderna kan man dock utläsa bandledaren Tom S Englunds missnöje med hur de tidigare bandmedlemmarna har engagerat sig i bandet, samt även en hel del personlig osämja. Under en tid var det tveksamt om bandet skulle ha någon möjlighet att fortsätta överhuvudtaget då det från den gamla upplagan endast återstod Englund själv, samt keyboardisten Richard Zander.

Efter att ha hunnit acceptera den härdsmälta av frustration och besvikelse som uppbrottet utlöste beslöt herrar Englund / Zander ändå att fortsätta sitt samarbete, samt att försöka rekrytera nya mannar. In i bandet kom meriterade bassisten Johan Niemann (Therion, Mind´s Eye, mfl), gitarristen Marcus Jidell samt trummisen Hannes van Dahl, varefter arbetet med den nya plattan kunde inledas.

Det kan direkt sägas att den som förväntar sig en ny musikalisk inriktning, eller ett nyare och fräschare sound, kommer att bli besviken å det gruvligaste. Precis som på tidigare plattor verkar Tompa Englund även här ha styrt Evergrey-”skutan” med järnhand och envishet, vilket troligtvis har varit några av de största orsakerna till att det har gått som det har gått med tidigare sättningar.

Albumsläppet ”Glorious collision” har föregåtts av singeln ”Wrong”, som vid första kontakten kändes som en övertydlig och tämligen uddlös kopia av flera tidigare utgivna Evergreylåtar. När albumet sen släpptes var förväntningarna således inte speciellt höga, och tyvärr besannades mina farhågor, då min reaktion på resten av plattan kändes på ungefär samma sätt. Blev faktiskt så besviken när jag lyssnade på plattan första gången att jag stängde av redan efter ett par spår. MEN, ibland kan alltför stora eller inga förväntningar alls fullständigt omöjliggöra ett objektivt lyssnande. Hade nog lite väl stora förhoppningar på att bandet skulle förnya sig, och att Tompa Englund skulle ha lärt sig av sina tidigare misstag och kanske låtit övriga bandmedlemmar få bli lite mer delaktiga i skapandet. Beslöt mig i alla fall för att ge plattan en ny chans, då jag uppskattar det mesta av bandets tidigare utgivna musik och faktiskt har följt bandet ända sedan starten.

Under en andra och lite mer förutsättningslös genomlyssning börjar det så sakta utkristallisera sig något som börjar likna en egen identitet och några få nya karaktärsdrag. Jag börjar även känna igen ett släktskap till plattor som: ”In search of truth”, ”Recreation day” och ”The inner circle” vilket känns positivt, då just dessa plattors kvaliteter definitivt överskuggar de två senaste släppen ”Monday morning apocalypse” och ”Torn”.

Låtmässigt ångar bandet på i väl invanda spår där det mesta känns hemtamt och ibland lite väl förutsägbart. Ibland glimtar det dock till ordentligt och i spår som inledande ”Leave it behind us”, ”You” och i ”The phantom letters” lyser en ny glöd och skaparanda igenom på ett bra sätt. Richard Zanders keyboardspel har fått en något mer framträdande roll än tidigare vilket påverkar bandets sound något, men annars är det mesta sig likt. Tompa sjunger med den innerlighet och glöd som sedan länge har varit hans vokala signum. De tekniskt intrikata hackande gitarrpartierna är oftast mycket intensiva och välspelade, och de luftiga och snygga keyboardpartierna ligger långt fram i slutmixen. Däremot är trumljudet ibland lite väl burkigt vilket inte gör Hannes van Dahls trumspel full rättvisa.   

Trots tidigare nämnda spår och några låtar till som sticker ut lite extra, så blir slutintrycket tyvärr bara halvljummet. ”Glorious collision” känns alldeles för lik flertalet av tidigare nämnda plattor, och där även de flesta spår följer exakt samma musikaliska mönster och med närmast identiskt lika ackordsföljder och arrangemang. ”Glorious collision” är absolut inte någon dålig platta, utan den växer mer och mer för varje lyssning, men den är som sagt alldeles för lik flera av föregångarna. Problemet är bara att föregångarna är så mycket bättre. Bandet behöver inför framtiden en större variation i låtstruktur och intensitet, och definitivt en större variation när det gäller sound och ljudpalett. Detta kommer att göra bandet mer färgstarkt och högintressant igen, och inte som nu bara jämngrått!!

 

www.evergrey.net

www.myspace.com/officialevergrey

 

5,5 / 10

Staffan Vässmar

 

 
 

 

 

  

 

  

  

10. En blivande klassiker
9. Topp ”inom genren”
8. En av de bättre ”inom genren”
7. Genomgående bra med några toppar
6. Klart godkänd
5. Okej för slölyssnande
4. Vissa delar går an
3. Behöver en hel del uppryckning
2. Inte mycket som klarar sig här
1. Vi glömmer denna