The Watch – Timeless (Pick Up)

Som alla musikälskare som fascineras rejält av en speciell artist eller ett band så vill man ju undersöka i princip allt som givits ut med den artisten eller bandet. Och det kan ibland ge en del rejäla överraskningar. Så skedde i mitt fall när jag letade mig tillbaka i tiden till den allra första Genesis-plattan, benämnd "From Genesis to Revelation" (varifrån bandet förmodligen även tog sitt namn senare) med utgivningsår 1969. Efter att alltså först ha lyssnat till en lång rad av helt mästerliga plattor (från "Trespass" 1971 till "Wind and Wuthering" 1976) fick jag tag i denna tidiga platta i form av en s k Rock Roots-platta utgiven av skivbolaget Decca 1976 (som även innehöll ytterligare några låtar som inte fanns på den ursprungliga debutplattan). Kommer än idag ihåg hur otroligt besviken jag blev. Vilken usel platta! Vet att jag tänkte att det var helt ofattbart att detta band senare skulle utvecklas till ett av de mest kreativa och innovativa i 70-talets musikvärld.

Nåväl, efter några ytterligare lyssningar insåg jag att där faktiskt fanns några spår som ändå inte var så dumma. "The Silent Sun", "Where the sour turns to sweet", "The Serpent" (tydligt influerad av Eric Burdon och the Animals)  och "Am I very wrong?" är faktiskt helt OK som melodier. Men arrangemangen! Hur trist kan det va! Framförallt retade jag mig på de ensamma stråkarna som smörigt smetade sig in här och var (på exempelves "The Silent Sun" är det tidvis olidligt att lyssna på och det förstör delvis låten) och de "orockiga", ja närmast smörigt Svensktoppsanpassade arrangemangen. Men en av låtarna kunde inte ens arrangemangen förstöra (trots ihärdiga försök av envist pålagda stråkar), nämligen avslutningslåten "In the Wilderness". En riktigt härlig låt med en mycket medryckande refräng ("Music, all I hear is music….") som satte sig på hjärnan och som man kunde komma på sig själv att gå och nynna på under lång tid.

Alltnog, jag ägnade inte mycket tid åt denna platta, det fanns ju mer intressanta saker att lyssna på. Men så här i efterhand har jag ibland tänkt att var det inte så att den som producerade plattan (Jonathan King) fick alldeles för mycket att säga till om? Faktiskt till den grad att han stöpte om de tidiga Genesis - medlemmarnas kompositioner så att de alltför mycket liknade mainstream -populärmusiken på 60-talet (för visst osar det 60-tal lång väg om denna platta). Det här är nog väldigt vanligt i musikbranschen. Man kommer upp med en ide som man försöker sälja mot skivbolagen och sen, för att man överhuvudtaget skall få en chans, så låter man sig styras i produktionen så att man nästan helt säljer sin själ. Jag tänkte då att det var ju för väl att Tony Stratton - Smith och hans The Famous Charisma Records kom in i bilden och lät Genesis få full konstnärlig frihet under många av de följande åren. Men tänk om detta hade skett även med produktionen av "From Genesis to Revelation"?

Det slår mig nu efter att ha lyssnat ett antal gånger till The Watch nya platta "Timeless" (äntligen kommer han till saken!!) att Simone Rosetti och polarna i The Watch vid något tillfälle måste ha slagits av samma tanke! För att strax därefter lansera följande djärva ide: Varför tar vi inte och plockar ut några av låtarna eller åtminstone några isolerade låt-teman från "From Genesis to Revelation" och arrangerar om dem i samma anda och stil som Genesis utvecklade i början av tiden på The Famous Charisma Label? På det sätt som musiken nog egentligen var tänkt (en hypotetisk men ändå klart rimlig tanke)!

Det är precis det här som det handlar om på "Timeless". Titeln antyder också att man plockat ut element som man menar är tidlösa och som inte kan stoppas in för alltid under fliken 60-talets bagatellmusik för att för evigt glömmas. Vad som gläder mig speciellt är att man valt låten "In the Wilderness" som en sorts huvudtema på plattan. Dels har man gjort en alldeles utomordentligt fin version av låten (spår nummer 4) men temat används både på det inledande spåret "The Watch" och som avslutande tema på den underbara "End of the road" (en låt även fylld av underbara twists-and-turns a la Phil Collins vad gäller trumkompet). Vad som utmärker här är alltså att man tagit bort den stela produktionen från originalplattan och man har istället lagt till de typiska elementen från Genesis senare sätt att arrangera och spela sin musik. Det finns rikligt med akustisk (ofta 12-strängad) gitarr, mycket orgel och piano (ofta lite i stil med det som man ofta hörde från Supertramp), mellotronstråkar med flera stämmor (inte bara de ensamma trista stämmor som användes av Jonathan King), elektriskt gitarr (typ Steve Hackett - toner som helt saknades på originalplattan) men också ett inspirerande trumsound a la Phil Collins (i det närmaste helt i avsaknad på originalet, kanske med undantaget "In the Wilderness"). Alltså, alla som älskar Genesis sound från början av 70-talet kommer att älska det här! Men vad som är kul är att det utan tvekan är mycket av 60-talssoundet kvar på många av låtarna (i positiv mening). Ytterligare ett bra exempel på detta är låten ”Scene of the crime” som avslutas med ett inspirerande instrumentalt parti.

Det är faktiskt bara låten ”In the wilderness ” från  ”From Genesis to Revelation” som i stort sett spelas i sin helhet på nya plattan. För övrigt är det små teman här och där som hämtats och som sen vävts in i mer typiska The Watch-kompositioner. Exempelvis i spår två (”Thunder has spoken”) har man tagit några små stycken av låten ”In the beginning” men huvuddelen av låten är annars nykomponerad. Speciellt avslutningen med mycket orgel och mellotron är mycket fin.

Men faktum är att plattan inte bara har referenser till ”From Genesis to Revelation”. Här finns även ett nytt arrangemang av den mycket fina låten ”Let us now make love” från 1970 - en låt som aldrig gavs ut officiellt men som jag tror var påtänkt som alternativ på flera av de senare plattorna. Jag har också för mig att låten framfördes på de tidiga konserterna. Även här gör man en utomordentlig fin version, riktigt svängig och skön. Här noterar man också hur otroligt lik Simone Rosettis röst är Peter Gabriels vilket naturligtvis betyder mycket för känslan i låten. På denna låt har man också förstärkt med otroligt snyggt orgelkomp och även fina solo-kombinationer av mellotroner och elgitarr. Skulle vilja säga att The Watch skakat ordentligt med liv i denna låt med ett alldeles fenomenalt arrangemang. Man kan också notera att John Hackett (Steve Hackett’s bror) bidragit med härliga flöjttoner på denna låt.

Som sista låt på plattan finns den tredje och sista fullständiga cover-versionen av en Genesis-låt: En mycket fin version av ”Stagnation” från Trespass-plattan. Mycket trogen originalet.

För övrigt är alltså det mesta av materialet nykomponerat men med mycket inspiration från det tidiga Genesis-materialet. Men the Watch har också lagt till en ny version av låten ”Soaring on” på den nya plattan. Det är ett spår från en tidigare platta (”Primitive”, släppt 2007). Här har man gjort om den så att man nästan skulle tro att den är hämtad direkt från Genesis platta ”Trespass”. Mycket fina akustiska gitarrer och efterhand ett väldigt fint komp med orgel och flöjt-mellotroner. Det här är en väldigt fin melodi som jag tror det är svårt att inte ta till sig. Den handlar om den ibland svåra kreativa processen att komponera musik. Hur lång tid det kan ta att få till det. Men här har man verkligen lyckats.

Men jag spar det allra bästa till sist: Den helt nykomponerade (så vitt jag kan bedöma) låten ”One Day”. Det här är en oerhört känslosam låt väl i klass med någon av de klassiska Genesis-låtarna. Flitigt använda mellotronflöjter och en väldigt fin melodi ger låten en närmast magisk känsla. Det blir ståpäls här och mycket sentimentala känslor som återkallar många minnen av hur jag upplevde Genesis-plattorna under 70-talet. Magnifikt, the Watch!

Betyget är så nära max man överhuvudtaget kan komma. Men det faktum att så pass mycket är covers på tidigare Genesis-låtar gör att jag ändå får nöja mig med näst högsta betyg. Men – återigen ett alldeles utomordentligt skivsläpp från The Watch! Den här plattan är ett absolut måste för fans av tidiga Genesis. Missa nu inte deras Sverigebesök 13 maj i Göteborg! Då kommer ni säkert att få höra någon eller några av de godbitar som finns på plattan.

www.myspace.com/thewatchmusic

www.thewatchmusic.net

Betyg: 9 av 10

Karl-Göran Karlsson