|
|
De fyra amerikanerna
i Simeon Soul Charger
(Aaron Brooks
-
sång och diverse instrument, Rick Phillips
-
gitarr, sång, Spider Monkey (!)
-
bas, sång och
Joe Kidd
-trummor och propanbehållare!!)
tog sig för två år sedan till Europa för att ge ut en platta
under namnet
”Meet me in the music”
på RPWL-s nya bolag Gentle Art of Music (se tidigare
rätt svala
recension på Artrock.se
2011). Efter detta
och tillhörande konsertturné
stannade de kvar i Europa där de
slog sig ned på en gård utanför München.
Nu är det så dags för nästa verk som är något av ett
koncept-album.
Bandet spelar med tydliga retro-influenser från ett svunnet 60-
och 70-tal.
Jag kommer att tänka på de psykedeliska rockbanden i slutet av
60-talet men faktiskt framförallt på Jethro Tull. Sångaren Aaron
Brooks sjunger med tydliga influenser av Ian Anderson men ofta i
stämmor med andra bandmedlemmar a la Queen.
Här och där finns även klart rebelliska och
”busiga” inslag som påminner lite om Frank Zappas kompositioner.
Soundet låter lite primitivt, nästan lite
”garagelikt” vilket förstärker retro-känslan ytterligare (inga
spelar så här numera inom populärmusiken!).
Jag kan tycka att det är rätt så charmigt och flera av låtarna
ger faktiskt mersmak.
Spelglädjen är uppenbar och det märks att killarna gillar det
här. Kanske var det lättare för dem att göra sig en karriär med
den här musikstilen i Europa än hemma i USA? Är hippie-influerad
musik så helt ute i Obama-land?
Favoritlåtar är titellåten ”Life at Harmony Square” (kanske den
låt som är mest Jethro Tull-inspirerad),
”Ms Donce” med fint gitarrspel och stämsång,
den galet tokiga (Zappa-inspirerade)
”The Piper’s
Prize”, Sparks-inspirerade ”The Devil’s Rhapsody”
och den finstämda
mycket melodiska
balladen
”The changing wind and reign”. Flera av dessa
nämnda
låtar
(särskilt den sista)
vinner på de gästartister på stråkar och flöjt som kommit till.
Jag tycker
nämligen
annars att bandets sound är lite för ”tunt” i de övriga låtarna.
Särskilt gäller det de avslutande 15 minuterna på plattan som
jag hade svårt att ta till mig.
Kanske de borde samlat på sig lite mer av gedigna låtar innan de
släppte skivan, kan jag tycka. Nu känns verket lite halvdant.
Men jag får ändå intrycket att bandet tagit ett rejält kliv
framåt sen första plattan.
www.simeonsoulcharger.com
www.facebook.com/SimeonSoulCharger
Betyg: 6 av 10
Karl-Göran Karlsson
|
|
