Visst är det svårt att skaffa sig en egen identitet inom hårdrocken idag. Vad har inte gjorts och hörts förut typ? Har man då även en röst som är en hybrid av ni vet vilka två, så är det ännu svårare att bryta sig loss och stå på egna meriter. Jörn känns därför fortfarande lite som en sökare. Som om han fortfarande söker efter sitt eget uttryck när han sjunger.

Titellåten ”Bring heavy rock to the land” är så typisk JORN-DIO att den känns lika självklar som onödig. Har vi inte hört detta till leda nu? Och en cover på ”Ride like the wind”? Var kom den ifrån? Visserligen har vi fått en City Boy-låt tidigare men den var excellent utförd vilket man inte kan säga om denna version.

I låten ”Chains around you” hör jag däremot ett JORN som jag skulle vilja att de lät lite mera. Det är fortfarande en touch av influenserna men det låter mer modernt och eget, plus att det är en stark melodi. Jörns gamla parhäst, gitarristen Tore Moren får tillfälle att skina också. Kul även med den lilla Black Sabbath-hälsningen strax före gitarrsolot!

Vidare tycker jag om balladen ”Black morning” som är en fin och stark låt med en tydlig Coverdale-stämpel.

(ha ha, det gick inte att skriva denna recension utan att nämna både honom och Dio)

Sammantaget är det ändå ett ganska arrogant skivsläpp kan jag tycka. Det osar av hastverk och utfyllnad. Jag vet att JORN kan bättre än så här. Betyget blir därför knappt godkänt.

www.jornlande.com

www.myspace.com/realjorn

5,5 / 10

Peter Dahlberg