E-Mail

info@artrock.se

 

Recensioner

 

 
 

 

 

 

Haken - The Mountain (InsideOut Music)

 

1. The path
2. Atlas stone
3. Cockroach king
4. In memoriam
5. Because it´s there
6. Faling back to earth
7. As death embraces
8. Pareidolia
9. Somebody
 
Ross Jennings: Vocals
Richard Henshall: Guitars, keyboards
Charles Griffiths: Guitars
Thomas MacLean: Bass
Raymond Hearne: Drums
Diego Tejeida: Keyboards
 

 

Brittiska progbandet Haken har genom nya plattan “The Mountain” kommit fram till sitt tredje fullängdsalbum i karriären. När första utgåvan ”Aquarius” släpptes 2010 rosades den enhälligt av media och angavs av åtskilliga websiter och tidningar som detta års absolut bästa platta. När efterföljande plattan ”Visions” släpptes året efter kändes det som om bandet hade haft för kort tid på sig för att skriva nytt material, vilket gjorde att plattan inte nådde upp till samma höga nivå. Den var absolut inte dålig på något sätt,men kändes ändå lite tam och intetsägande jämfört med debuten. Nu har det nästan hunnit gå två år ytterligare och Haken är tillbaka med ett rykande färskt och förhoppningsvis högintressant album.

Det som gjorde ”Aquarius” till en så makalöst bra platta var enligt min mening att bandet lirade en musik som kändes ny och fräsch. Det fanns också en så stor bredd och idérikedom i musiken vilket gjorde att plattan faktiskt kändes lite banbrytande. Själv var jag vid denna tidpunkt mäkta trött på alla de progmetalband som försökte låta som Dream Theater, Symphony X, mfl utan att åstadkomma något annat än halvdana replikor. Haken kom således som ett mycket välkommet nytt inslag på progscenen. Som lyssnare kastades man på ”Aquarius” fram och tillbaka mellan lugna vackra och harmoniska avsnitt, för att i nästa stund överraskas av hiskeligt avancerade Dream Theater-liknande instrumentala passager. Jazziga avsnitt med klart udda harmonier korsbefruktades med oväntade turer och vändningar med Meshuggah-tyngd. Allt så extremt skickligt framfört av dessa unga musiker, så att det kändes som om de knappast hade några som helst begränsningar spelmässigt.

Haken är efter den tidigare nämnda inte fullt så lyckade ”Visions”, tillbaka med en ny platta i nära på ”Aquarius”-klass. Här finns alla de tidigare nämnda inslagen, plus att man ytterligare har förfinat låtskriveriet, arrangemangen och inte minst sångprestationerna. I inledningen på ”Cockroach king” sjunger bandet på samma kluriga sätt i stämmor mot varandra som bland annat Gentle Giant och Spock´s Beard har gjort sig kända för. Generellt sätt upplever jag att det finns en stor experimentlusta och lekfullhet hos dessa fantastiska musiker som klart återspeglar sig i musiken. Om man ska kategorisera eller genrebestämma Hakens musik så ligger progmetalgenren ganska nära till hands. Men på ”The Mountain” känns det aldrig som om det är teknik,odd timing och taktbyten som är det primära utan den bärande melodin känns viktigast. Ett lysande exempel på detta är låten ”Falling back to earth” som helt klart innehåller alla tidigare nämnda faktorer, men som också adderar lekfulla inslag, jazzharmonier, stämstång och en massiv tyngd. Man skulle lätt kunna tro att alla dessa musikaliska ingredienser skulle skapa ett splittrat helhetsintryck, men så blir aldrig fallet med Hakens musik då allt sammanfogas på ett så subtilt och just progressivt sätt. Här finns också låtar av inte fullt så avancerat slag som förstaspår ”The path” och avslutande ”Somebody”, där störst fokus har lagts på känsla, arrangemang, timing och de riktigt bra sånginsatserna.

Det som tilltalar mig mest i Hakens musik är nog den oförutsägbarhet som hela tiden finns med, och där man faktiskt blir positivt överraskad av vad som kommer emot en genom högtalarna. Som helhet är Haken – ”The Mountain” en så extremt bra platta att man nästan når upp till första plattans nivå, och där det där nästan bara känns som en petitess i sammanhanget.

www.hakenmusic.com

www.myspace.com/hakenmusic

www.facebook.com/hakenofficial

 

9 / 10

Staffan Vässmar

 

 

 

 

  

 

  

  

10. En blivande klassiker
9. Topp ”inom genren”
8. En av de bättre ”inom genren”
7. Genomgående bra med några toppar
6. Klart godkänd
5. Okej för slölyssnande
4. Vissa delar går an
3. Behöver en hel del uppryckning
2. Inte mycket som klarar sig här
1. Vi glömmer denna