|
|
Tycker du att musik gärna
får vara bångstyrig och aggressiv? Gillar du egensinnig
instrumentalmusik i rock in opposition-vågens kölvatten?
Se då hit! Elephant 9 är ett norskt band som till detta album
tagit hjälp från broderlandet Sverige och Dungengitarristen
Reine Fiske. Bland namnkunniga medlemmar finns även
keyboardisten Stålke Storlökken, som gjorde fjolårets mästerliga
”The Death Defying Unicorn” tillsammans med Motorpsycho.
Det är riktigt läckra
musiklandskap Elephant 9 målar upp, och de ger inte sin lyssnare
någon chans till inskolning. Nej, startnumret ”Black Hole” är
pang på rödbetan direkt. En ettrig fusionjazz på ren
hårdrockgrund smäller lyssnaren på käften och ack, så skönt det
är. Uppföljande ”The Riddler” erbjuder Jon Lord-orgel och jag
greppar efter referenserna. Yes under sitt mest experimentella
70-tal? Motorpsycho? Något det faktiskt är riktigt likt är
förfjolårets samarbete mellan Alan White, David Torn och Tony
Levin, om vilket jag skrev ”möljer och bråkar, men är också vänt
melodiska”. Detsamma gäller i högsta grad även här. För även om
gruppen ger sin lyssnare en match, så återkommer ständigt
klistriga melodier och riff, som mitt i all konstighet gör
musiken paradoxalt lättlyssnad. Elephant 9 vet också vad
variation vill mena. Lyssna på titellåten ”Atlantis”, och du får
inte bara en lugn och harmonisk vilopaus halvvägs in i
ambient-land (och med ett andra parti à la Flower Kings på bästa
improvisationshumör), utan dessutom blir effekten så mycket
större när det stentunga ångloket åter frustar fart genom
islandskapet.
Somliga delar av albumet
är genuint monotona (”Psychedelic Backfire”), men aldrig så man
kan slappa till. Elephant 9 kräver sin lyssnares uppmärksamhet
hela tiden, och de får den också, tack vare musikens enormt
levande karaktär. Ibland ges intrycket av att rubbet är
improviserat, emellertid aldrig på flummigt vis. Här har vi
musiker som vet precis vad de vill åt, och har kunnandet att
åstadkomma. Och jäklar, vad det svänger. Slutnumret ”Freedom’s
Children” får mig att tänka på instrumentalsegmentet av ”Space
Truckin’” på Deep Purples mäktiga ”Made In Japan”.
Betyg: 7/10
Daniel Reichberg
|
|
