GÖTEBORGS ARTROCKFÖRENING

 
 

Intervju

 

Micke Dahlqvist, Dogpound

(Frågeställare Niklas Johansson)


 

Tjenare Micke!

Jag vill till att börja med tacka och gratulera till ännu ett strålande album. Hur känns det nu när ni fått vad det verkar fina betyg på nya albumet titulerad ”III”. ”den viktigaste måste ju ändå vara denna som jag skrev eller hur ;)

Man tackar och bockar för detta! "Ännu ett strålande album" är inte en kommentar man hör varje dag och det värmer jäkligt gott i hjärteroten att läsa recensioner i stil med din. Nerverna sitter ju alltid på utsidan lite grann när man släpper nytt och med tanke på att vi hittills fått förvånansvärt bra respons från media på våra tidigare två plattor så blir det ännu mer nervigt. "Ska det funka den här gången också?" är en fråga vi ställt oss mer än en gång, och till dags dato har det sett löjligt bra ut. Toppbetyg i nio av tio recensioner och betyg på den högre halvan fast något lägre än max på de få som inte varit lyriska! Och det har sett ut såhär över hela världen. Men att läsa en svensk recension med toppbetyg (din!) känns extra speciellt med tanke på att Sverige troligen är det land vi fått minst gensvar i utav alla de länder som våra alster släppts i.

Kan ni leva på musiken? När ni släpper era album och når framgångar bland press med sjysta betyg och så verkar det inte som det slår igenom i antal bokningar, vad jag förstår har det inte direkt duggat tätt på speltillfällen.

Nej, långt ifrån! Dogpound är än så länge ideellt arbete så att säga. Alla de stackars korvören som kommer in pluggar vi rakt in i vår studio. Man behöver ju alltid nya prylar liksom... :) Vad det gäller gigs så skulle jag ljuga om jag sa att vi sökt efter dom. Det är mer eller mindre ett beslut vi tagit att inte ge oss ut på vägarna förrän det känns att det verkligen, verkligen är dags. Vi får erbjudanden titt som tätt om förbandsturnéer och mindre headlinigjobb, men tyvärr är det alltid så att vi får stå för alla omkostnader själva och det skulle inte funka hur gärna vi än skulle vilja. Hade vi varit 18 bast och bott hemma hos morsan så skulle det inte vari några problem. Men vi är ett år eller två över trettiostrecket allihop och har familjer med allt vad det innebär...att då ta ledigt från våra jobb och sedan betala för att åka ut och spela och i och med detta riskera att ens familj blir utslängd på gatan är ett pris ingen av oss är beredda att betala. Vi har pratat om att försöka jaga lite grann den här gången i och med all den positiva respons vi fått på plattan, men blir det nåt så är risken väldigt liten att det blir på hemmaplan. Men, det återstår att se hur det blir...Vi vill så det värker man kan inte...åtminstone inte tidigare :)

Finns det någon av er som är med i andra band/projekt vilken man borde kännas till?

Inte något värt att nämna...vi dyker upp som studiomusiker då och då (det mest spektakulära är antagligen mitt och Heas medverkande på ett par Da Buzz - plattor!) och gigar då och då med olika coverband och liknande, dock aldrig tillsammans. Jag och Figge var med och startade symfrockbandet World Of Silence som gjorde att par plattor för ca tio år sedan och la av 2000, och i samma veva gjorde vi några plattor med goth/dödsbandet Godgory. I W.O.S. ingick även Thomas Heder som spelar flygel på låten "Rain Must Fall" från nya Dogpoundplattan...

Jag finner personligen att er musik är rätt så speciell med de klockrena melodierna, tunga gitarrspelet kontra den säregna rösten som Hea har. Men hur går det till när en typisk ”Dogpound” låt ser dagens ljus?

Jag skriver allt i min hemstudio och skickar runt skivor till dom andra i bandet. Sen träffas vi med jämna mellanrum och spelar igenom låtarna och ser vilka som funkar och vilka som inte. Det brukar kännas efter första genomköraren om det är nåt att satsa på eller inte. Sen bygger man ju en hel del i studion också. Gitarruppläggen och körararrangemangen föds ju där och dom är ju en stor del av vårt sound. Vad det gäller texterna så är det jag som står för det mesta där också, Hea är skyldig till några stycken per platta.

Peter Tägtgren (Pain/Hypocrisy) hur kom ni i kontakt med honom och att just han var rätt man för producentjobbet?

Peter och Tuka (trummisen i Dogpound) är gamla vänner och vi hade kontakt med honom redan inför förra plattan "A Night In The Gutter", men då kunde vi inte få ihop våra scheman. Vi spelade ju in "Led Clones" till Gary Moore - tributen "Give Us Moore" 2004 och hade riktigt kul tillsammans. När det sen blev dags för att planera hur vi skulle gå tillväga med inspelning och mix för "III" så frågade vi honom igen och han sa ja. Detta trots att han satt mitt it mixen av Pains nya platta samtidigt så tog han sig tid. Att vi frågade honom var ganska enkelt. Dels är han en bekant, dels är han en av de främsta i Sverige på vad han gör och det absolut avgörande var att vi redan långt innan vi började spela in bestämde oss för att "III" skulle ha ett mer traditionellt metal - sound. "A Night In The Gutter" låter ganska mycket garageband, vilket kändes coolt till en början men man tröttnade på skramlet till slut. Och resultatet känns helrätt. Peter är en fantastiskt duktig kille på vad han än tar sig för! Läste nånstans där en snubbe klagade över att sång och trummor inte hördes och att hela mixen var indränkt i gitarr...undrar vad han lyssnade i...att lägga en CD på gammal 78 - varvsspelare är inte att föredra... :)

Vad har Peter Tägtgren tillfört mest tycker du?

Det som skiljer mest från förr är att det låter mer metal, som sagt. Även att det nu är en mer uppstädad ljudbild är hans förtjänst. Även att körerna har fått sig en klar plats i ljudbilden är något som han rattat till. Och en jäkligt kul tid i Abyss - studion! Om vi kan få till det så lär det inte va någon tvekan över vem som rattar nästa platta, så länge Peter har tid är jobbet hans för vi är skitnöjda och så även 99.9% av media!

Min personliga beskrivning av er musik kan se ut som följer, ”Hårt men samtidigt smäktande stiligt. Vackert med list och finess samt trevliga inslag av finurliga slingor och fantasifulla fills och breaks.” Vad var det som fick dig och övriga i bandet att komma fram till er musikaliska framtoning då den ligger mittemellan diverse stilar?

När vi drog igång '99 så var målet att spela melodisk, modern hårdrock. Att sätta melodierna i fokus utan allt det "ostiga" som man fick på köpet på den tiden som det fortfarande fanns en sångmelodi i hårdrocken. Visst har det alltid funnits melodier på ett eller annat sätt, men just tanken att man sätter sången i fokus och försöker skapa en holk som folk kan associera med var lite sällsynt när vi drog igång. Nu -metallen med all rap i var som populärast...Vi lyssnade mycket på Kings X och Galactic Cowboys i den vevan, det tillsammans med en stor kärlek för gamla Queen bidrog till idén om att ha stora körararrangemang. Sen som jag brukar säga när influensfrågan kommer på tal så har vi lyssnat på allt från jazz till dödsmetall. Vi har ett stort influens-spectra inom bandet, så att säga...att börja nämna band här skulle skapa en jäkligt lång lista! Jag har försökt utan någon större framgång i tidigare intervjuer genom åren, men utan att lyckas! Det jag kan säga är att den genre som vi får höra att folk drar paralleller med när dom hör oss (80- talsrock...) är det som vi lyssnat minst på! Att likheter finns är en sak, men influenserna kommer från andra håll. På den tiden som det var svårt att se om det var en karl eller en dam bakom den väsprejade luggen var jag personligen upptagen med att lyssna på thrash! Ju snabbare desto bättre. När jag fick på Napalm Deaths "From Enslavement To Obliteration" på min gamla vinylsvarv i slutet på 80 - talet så var min lycka gjord! Visst, nu snart 20 år senare har en del vatten runnit under broarna och man har sansat sig lite, men den enda likheten med pudelgrejen som vi ser det är att vi har melodierna i fokus...inget ont i pudlar, men influensmässigt står den stilen inte högt i kurs!

Jag satt för en liten stund sen och läste igenom er biografi igen, det verkar finnas en hel del av dina/era alster som ännu inte komma ut mer än kanske på demo. Finns det planer på att släppa något av detta material?

Det som finns inspelat kanske dyker upp någon gång, men det mesta är redan inspelat igen och utgivet på platta. Att gräva runt i det förflutna känns inte som någon prioritet just nu, men den som lever får se. Skulle det dyka upp ett intresse för dom gamla outgivna låtarna så får vi ta ställning till det då, men just nu ligger dom säkert förvarade i ett hemligt bankfack... :)

Det fanns väl även tjugofem låtar klara för ”III”, är de som inte kom med ”skrotade” eller funkar dom som riffbank ifall det skulle fattas?

Dom är skrotade så när som på en låt som hänger i luften. Jag gillar inte att plocka bland gammal skåpmat när det är dags för en ny skiva utan jag vill att allt ska kännas fräscht och så up to date som möjligt. Den låten som hänger i luften som inte kom med på plattan är en liten historia där Tuka slängde upp sitt dubbelkaggekit och vi mosade lite! En snabb sak som hade lite Van Halen - stuk över sig. Plattan var redan "mätt" när vi började känna på den, men att den dyker upp någon gång känns inte omöjligt då vi alla tyckte det var en käck liten visa!

Vilken/vilka är dina favoriter i Dogpound`s låtskatt?

Svårt som fanken att välja! Det är faktiskt nästan lättare att vända på det! En lite rolig grej med tanke på ämnet: "You Remain" från första plattan avskyr jag, men dom andra killarna tyckte den var bra så jag släppte på egot...! När jag sen fick förklaringen till Heas text som antagligen är en av de mest känslofyllda texter vi haft så gav jag med mig på riktigt. Men musiken som JAG har gjort avskyr jag fortfarande! Nu har den dykt upp på en del samlingsplattor världen över och fans har hört av sig och berättat hur mycket dom gillar den så...jag erkänner villigt att jag hade fel, men jag gillar den ändå inte! :) Men efter en hel del tänkande så kommer topp 5 - listan:

(inte i någon speciell ordning ska jag be att få påpeka!)

1. Loser On A Kings Throne (The Hellbum)

2. Not Welcome Here (III)

3. Not By Choice (A NIght In The Gutter)

4. Sail On (A NIght In The Gutter)

5. Glass Jar (III)

Att ni måste vara nöjda med nya skivan känns självklart ,vad händer härnäst? 

Kan vi förvänta oss en turné och då kanske inkluderat västkusten?

I skrivande stund finns inga planer på att turnera, tyvärr. Men det senaste som blivit gjort är att vi spelat in en video till låten "Glass Jar". Den ska klippas ihop nu kommande vecka och spridas över världen likt en farsot så snart som möjligt! Har vi tur kanske någon musikkanal plockar upp den, i värsta fall ser den bara dagens ljus på YouTube, men då har vi i alla fall försökt!

Har ni material inspelat för en framtida dvd eller finns det planer för en sådan?

Inget där heller. En DVD känns inte som någon hög prioritet just nu men tar vi oss ut på vägarna och får lite material att trixa med så vet man aldrig vad som händer. Med lite tur kanske vi kan få med "Glass Jar" - videon på någon DVD med ett gäng andra band eller nåt annat sånt skoj, men just nu så får vi (och resten av världen!) snällt vänta och se vad som händer! 

För rätt länge sedan hade ni en tävling där man skulle gissa på vad som sades på det där spåret med bara trummor och vokala ”vrål”, det var ju en kille som vann men man fick aldrig veta vad som var svaret, det finns möjligen inte ett som kan ges här :) ?

Ah...en av våra stora hemligheter! :) Det som skriks är "Figges Magic Goblin Drink, Ahhhhhhh", om och om igen! Först bara menat som ett studioskämt med Figge (basist), men sen kom vi på att det skulle bli ännu roligare om det låg med som en hidden track på plattan...vete tusan om vi ens berättat för Figge vad som vrålas än...och då har ju det roliga gått bort, liksom...jag får kolla upp detta! :)

Är också lite nyfiken vad är det för musik (influenser) som du laddar i spelaren hemma när du skall softa, eller känner för något mer ösigare?

Det är sällan det softas i spelaren, men ska det va riktig lugn så är det (just nu i alla fall) Iona som gäller. Nästa steg upp i det lugna blir väl Dare tror jag...upptäckte dom ganska nyss och är skitsvag för deras irländska touch...Vad det gäller det ösigare så...ja du.... Allt med Devin Townsend, sologrejer eller Strapping Young Lad, går ganska hårt. Gillar inte "Ziltoid...", den nya speciellt men allt annat är fruktansvärt bra. All That Remains har gått ett par varv och Nightwish nya har jag mot min vilja förälskat mig i! "Amaranth" är ju en helt fantastiskt bra låt! Annars snurrar mina gamla hjältar ganska frekvent typ Jethro Tull, Led Zeppelin och Sabbath/Ozzy. Annars hänger det mycket på dagsformen vad det blir. Alter Bridge är ett band jag tycker är jäkligt bra, deras platta "One Day Remains" är kalas! Och ett band som jag säkert får stryk om jag nämner men gör det ändå är Breaking Benjamin. Deras platta "Phobia" är helt lysande. Båda dessa har gått hårt det senaste. Men efter hand så kommer det gamla tillbaka...! Har kört in alla plattor jag har (ca 2000 st) i datorn så det finns lite att välja på. I princip allt mitt lyssnande blir i datorn nu för tiden...men åker familjen hemifrån vilket händer då och då så jäklar... :)

Jag avslutar återigen med att tacka för ett briljant skivsläpp och önskar snart att få se er live, gärna då i de västra delarna av Sverige.

Tack själv Niklas, dels för den fantastiska recensionen och dels för att du tar dig tid att göra en intervju! Hoppas jag en dag kan höra av mig och säga att vi gigar nånstans i närheten av dig!

Micke/Dogpound

www.myspace.com/dogpoundsweden

http://www.dogpound.da.ru/

 

Henrik "Hea" Andersson - Sång 
Figge Danielsson - Bas
Micke Dahlqvist - Gitarr
Calle "Tuka" Boman - Trummor

 

 

 

©