E-Mail

info@artrock.se

 

Konsertrecensioner

 

 

 

 

High Voltage Festival

London 24-25 Juli 2010

 

 

High Voltage festival är en ny festival som påminner lite i upplägget som Sweden Rock dvs. lite äldre akter, framför allt på 2 av de 3 scener som fanns. Festivalplats var Victoria Park i Östra London, 20-30 min med ”tuben” från city men avstigningsstation Mile End, sedan 10 minuters promenad till Victoria Park. Tur med vädret var det också c:a + 25, sol lördag mulet söndag men lika varmt.

Som sagt tre scener, Metal Hammer Stage, Prog Stage och Classic Rock Stage (Main Stage) och där jag höll mig till Prog stage och Classic Rock stage. Eftersom festivalen slutade kl 22.30 på lördagen och 22.15 på söndagen så blev seten ganska korta, de flesta banden hade mellan 40-50 minuter speltid med undantag för banden av lite mer ”huvudkaraktär” d v s speltid senare på kvällen hade 1-1,5 timme på sig. Som vanligt när det är festival så krockar vissa band och i efterhand kan jag nog tycka att jag tog i alla fall ett kanske två felbeslut.

 

Saturday 24th July

MAIN STAGE

14:00

The Union

15:05

The Answer

16:15

Gary Moore

17:45

Foreigner

19:20

Heaven & Hell ‘A Tribute To Ronnie James Dio’

21:15

ZZ Top

METAL HAMMER STAGE

12:30

New Device

13:35

Black Spiders

14:40

Orange Goblin

15:50

Hammerfall

17:00

Cathedral

18:15

Saxon

19:45

Black Label Society

PROG STAGE

12:20

Touchstone

13:20

Pendragon

14:25

Focus

15:40

Bigelf

17:00

Zappa Plays Zappa

18:30

Asia

20:00

Transatlantic

Sunday 25th July

MAIN STAGE

13:30

The Quireboys

14:35

UFO

15:50

Bachman Turner

17:20

Joe Bonamassa

18:50

Joe Elliott’s Down n’ Outz feat. special guest Ian Hunter

20:45

Emerson, Lake and Palmer

METAL HAMMER STAGE

13:30

Lethargy

14:35

Audrey Horne

15:40

High On Fire

16:50

Clutch

18:05

Opeth

19:35

Down

PROG STAGE

12:20

The Reasoning

13:10

Martin Turner’s Wishbone Ash

14:45

Steve Hackett

15:50

Magnum

17:00

Uriah Heep

18:15

Argent

19:40

Marillion

 

 

 

Så vad såg jag och vad tyckte jag, samt vilket var mitt felbeslut?

Landade på Stansted 11,30, tog Stansted Express in till Liverpool Street, sedan ”tuben” till Shepherd´s Bush och hotellet, checkade in snabb dusch sedan ”tuben” till Victoria Park – på plats kl 14,35, så jag missade 10 min på Focus (som var ett av de band jag ville se) som gjorde en väldigt bra spelning, där dessutom Pierre van der Linden är sedan en tid tillbaka på trummor. Hocus Pocus och Sylvia satt som en smäck – gött! Bra start på festivalen kan man gott säga.

Sedan blev det lite snuttar 15-20 min av Big Elf, Gary Moore, Zappa Plays Zappa och Foreigner innan en annan förväntad höjdare ASIA. Gary Moore var direkt usel, Zappa passar mer i en inomhuskonsert med sittande publik än på en festival, så jag skulle gärna se dem igen på t ex konserthuset i Göteborg. Big Elf känner jag inte till alls (men har laddat ned lite mp3 för att lyssna vidare). Foreigner var kanon, en överraskning.

ASIA spelade 1 timma och körde hela sin första platta (dock ej i kronologisk ordning) samt 2 låtar från deras 2 senaste plattor. John Wetton har fortfarande en väldigt bra röst, men de som driver ASIA är Steve Howe och Carl Palmer, firma Howe & Palmer on speed? Fantastiskt bra och tight.

Nu till mitt felbeslut. Transatlantic skulle spela i 75 min, jag ville också se ZZ Top från start så jag lämnade en skitbra spelning (Overture/Whirlwind öppnade spelningen) efter i timme för att konstatera att ZZ Top är väl ok, men tja inget som jag egentligen går i gång på längre. När jag rätt så trött lämnade Victoria park 45 min senare så avslutade Transatlantic sitt gig (som jag senare kund läsa) med ”The Return of the Giant Hogweed” med Steve Hacket som gäst – Shit! Fan jag som bytte detta mot 2 skägg och en Frank Beard!

Söndag Rise and Shine, gick en lång förmiddagspromenad, tog ett medvetet beslut att åka ut till Victoria Park lagom tid för att köpa en ”real English Sausage with mustard and onion” innan Magum, Ett Magnum som jag tyckte gjorde en hygglig spelning med bra publikrespons.

Tog sedan beslutet att INTE se Bachman Turner, då jag ville på komma långt fram till nästa akt, Uriah Heep performing ”Demons and Wizards” i sin helhet oh det gjort de banne mig så jävla bra! Mick Moody spelande Ken Henselys Slideguitar partier, så det var som att slungas tillbaka till 1972. Extranumer? Nope, men det var skön att för en gångs skull slippa ”Lady in Black”, det blev faktiskt fulländat med 50 min ”Demons and Wizards”, dessutom hade Uriah Heep helgens största publik på Prog Stage trots att de inte var en huvudakt – well done lads!

Argent och Joe Elliot avhördes lite kort denna dag och det jag hörde lät bra, så bra att Argent och Joe Elliot omfattas av uppgiften ”Lyssna vidare”.

Då finns det bara två akter kvar att redovisa Marillion och Emerson, Lake & Palmer. Såg Marillion i en knapp timme, det räckte tyvärr. Gillar Marillion, men har aldrig sett dom live och detta smakade tyvärr inte mer…förmodligen ett dåligt låtval för en festival alldeles för lågmält – trist. Emerson, lake & Palmer motsvarade dock alla förväntningar och Greg Lake har fortfarande absolut fantastisk röst och…………………...Carl Palmer igen – sicken trumpojke!

Är jag nöjd? Så "ini helvete" nöjd!. Fick just ett mail från teamet kring High Voltage där de tackar alla som varit där och önskar oss välkomna åter 2011. Ingen idé att packa upp väskan alltså.

 

Mikael Söderblom

 

 

www.highvoltagefestival.com