E-Mail

info@artrock.se

 

Konsertrecensioner

 

 

 

 

Alingsås Doom Fest

Fabriken, Alingsås – 19/3-2011
Text och bild Ulf Classon

 

Att ta sig till Alingsås en kylslagen marskväll för att besöka en alkoholfri tillställning med tre doomband på scen trodde jag aldrig att jag skulle få för mig. Men så blev det i alla fall och även om besökarantalet hölls på ett minimum i den fritidsgårdsliknande lokalen och banden knappast bjöd på sina främsta insatser i karriären så var jag ändå glad över att jag tog mig tid att åka dit.

 

 

Det band som kändes mest spännande att se på förhand var även först ut denna kväll och Göteborgska Bombus imponerade men utan att gå på knock. Det är liksom svårt att bli golvad då publikresponsen är sval och bandet har minimal scenyta att föra sig på men det jag fick höra var helt klart värt resan. Med en mix av High on Fire, Big Business och lite Melvins så driver bandet fram en väldig egen variant av doomrock. Tunga, men inte för långsamma, riff maler svängande på medan tydliga melodier draperar ljudlandskapet som de fyra grabbarna målar upp. Till detta får vi skrovlig sång från båda gitarristerna som oftast sjunger samtidigt vilket höjer intrycket ytterligare. Just den dubbla sången tycker jag inte kommer till sin rätta på skiva men live känns det perfekt för musiken. Men det som gör att jag ganska direkt tog till mig bandets musik denna kväll är att de har ett rätt så eget sound och sätt att framför musiken på. Bombus är definitivt ett band jag måste hålla ett öga på i framtiden.

 

 

Anledningen till att jag till slut föll för trycket och begav mig till Alingsås denna kväll hade egentligen ingenting med musik att göra men när jag fick reda på att DoomDogs skulle uppträda så var det inte mycket att tveka på. Deras framträdande på Muskelrocken i somras samt deras oerhört trevliga debutplatta har gjort dom till lite favoriter hos mig. Framförallt är det deras tunga sväng som jag har tagit till mig och det visar dom prov på flera gånger denna kväll. Bandets musik har beskrivits som trafikolycka mellan Motörhead och Black Sabbath och det är inte helt fel för bådas musik finns med i ljudbilden även om den doomiga sidan av Black Sabbath får mest plats.
Denna kväll känns bandet aningen oinrepade vilket framförallt tar sig uttryck i att sångaren Tomas "GG" Eriksson behöver stödlappar med texterna på i vissa fall. Men det har i och för sig sina förklaringar i att bandet precis har avslutat inspelningen av nya skivan och håller på att mixa den just nu. Men jag tog gärna det för nu fick vi istället ta del av en mängd nya låtar som alla kändes mer eller mindre oerhört lovande. Vissa låtar var väldigt doomiga och långsamma medan andra var mer upptempo och svängiga och det var de sistnämnda jag gillade bäst. Speciellt de med arbetsnamnen ”Motörhead” och ”Sydstatsdoom” lät ruggigt lovande.
På scen var det även här lite stillastående men det beror som sagt på den lilla scenen men grabbarna var ändå på hugget tycker jag och GG gjorde vad han kunde för att få fart på den oerhört lilla skaran åskådare. Kul också att få se nya trummisen Emil Rolof i aktion, hans trumspel kan nog få bandet att lyfta lite till.

 

 

Sist ut bland aftonens tre akter var chilenska Procession vars hyllade debutalbum ”Destroyers of the Faith” släpptes förra året. Tyvärr är det inte hela sättningen som är på plats på grund av vad jag kan tänka mig är ekonomiska skäl. Och om jag fattar det rätt så huserar bandledaren tillika gitarristen och sångaren Felipe Plaza Kutzbach i Sverige numera och kämpar med att få ihop en duglig sättning till att turnera i Europa med. Detta gör att de för dagen har en ovan bassist samt en trummis de inte är helt bekväma med på det musikaliska planet då de verkar helt oinrepade ihop. Men det låter trots allt inte så illa som man kan tro. Bandets smått traditionella doom är tungt malande med omsorgsfullt utplacerade melodier och den tunga ljudbilden gömmer en del spelfel och skönhetsmissar. Procession gjorde knappast sitt bästa gig i karriären men för min del funkade det fint och när de ökade tempot lite i slutet med ”Like a Plague Upon the Earth” så slutade i alla fall kvällen på ett utmärkt sätt för min del.

 

Alingsås Doom Fest var en trevlig liten tillställning och jag träffade flertalet goda vänner jag inte sett på länge plus att grabbarna i DoomDogs alltid är supertrevliga att snacka lite skit med. Men om det blir något återkommande evenemang får nog framtiden utvisa.

Bombus 7/10
DoomDogs 7/10
Procession 6/10

Text & Foto: Ulf Classon