Visserligen kom denna release för någon månad sedan men ibland vaknar som bekant syndaren lite sent.

Gruppen hade en stor 1994 hit med låten “Inside” från debuten ”The Mind's Eye” (även en reklamlåt för Levis). Innan andra albumet var fullbordat 1996 splittrades gruppen. Nu decenniet senare får vi åter besitta bekantskap med dessa Engelsmän.

Med originalvokalisten Ray Wilson i bandet får säkert en och annan upp ögonen på detta släpp. Wilson som nog mest är känd för sin tid i Genesis om än en kort sådan. Ray Wilson gjorde som bekant bara ett album med legenderna ”Calling All Stations” , en platta som enligt egen åsikt fick en alltför negativ respons. Visserligen kändes den mer som Mike & Mechanics än Genesis men där fanns allt en och annan riktig godbit. Innhandlade sedan Ray Wilson`s album ”Change” som tyvärr kändes alltför intetsägande.

På nya plattan ”She” vilken sitter direkt med sin lite lågmälda ton men ändå berikad med en tung finessrik produktion. De säger sig ha inspirerats av namn som Phil Lynott, Audioslave, Metallica, Bowie, och Radiohead. Här befinner sig Stiltskin också musikalisk med tilläget av en del symfoniska och moderna progressiva takter som Marillion och Porcupine Tree.

Blandningen av alla dessa musikstilar sammanfogas här till en ypperligt fungerande tappning av modern rockmusik. Albumet är full med snillrika detaljer som berikar vid åtskilliga timmar lyssnande. Wilson verkar ha hittat hem och ger här en riktig stark insats liksom övriga inblandade.

Känns svårt att urskilja någon direkt favorit för här är jämnheten den stora styrkan och då är variationen på låtstilarna ändå påtaglig stor. Om jag skall välja en blir det nog pga. en dos nostalgi, den tungt gungande ”Some Off All My Fears” med en nästan kusligt porträttlik variant av forne Phil Lynott.

En platta som med fördel kan återspelas många gånger utan ett före bästa datum.

8/10

Conny Myrberg