|
Lyssna på
Magnolia gör mig nostalgisk för här doftar det sjuttiotals
hårdrock och prog a la November, Älgarnas Trädgård, Mecki Mark
Men, Cream med flera och tidstypisk sjunger man på Svenska. Om
det kan man tycka vad man vill och det må man göra om musiken
också som är kompetent gjord men oändligt tråkig.
Ronny
Eriksson som startade bandet `94 i lilla Åmål som ett projekt
ihop med trummisen Anders Hedström som fortfarande finns med.
Ronny som spelar det mesta utom trummor är en begåvad
multiinstrumentalist men någon större sångare är han inte. Visst
sjunger han tidstypiskt men bra sjunger han inte och möjligen är
han lite väl fixerad i sjuttiotalet vilket låttitlarna tyder på.
På den tiden ville man att titlarna skulle associera till dess
innehåll och det lyckas man med men för mig blir det mest
patetiskt. Hade det funnits humor och sarkasm med en stor dos
självdistans hade jag köpt konceptet men när dessa bitar saknas
blir det bara tråkigt så efter tredje låten börjar jag tröttna.
Några
nyanser finns här knappt utan det mal på utan att fånga mig och
då har jag ändå lyssnat på plattan ett flertal gånger. ”Vägskäl”
och ”Förbannad igen” är det låtar som fångar mig liksom
instrumentala ”Där hemma” men det räcker inte för det är något
som saknas. Vad vet jag inte men lite influenser av
Nationalteatern, Nynningen eller varför inte Motvind hade inte
skadat för dessa band hade en självdistans som Magnolia saknar
än så länge.
2,5/10
Tore
Larson
Recenserade Magnolias förra platta som jag tyckte
mycket om. Nu är det då dags för gruppens nya album Falska
Vägar. Ronny Eriksson & Co fortsätter på sin inslagna väg och
plattan består av 10 spår fyllda med muskelblues. Det är tungt,
välspelat och texterna vänder sig ofta mot dagens ytlighet och
hetsjakt efter pengar och lycka.
Precis som förra plattan är det mycket välspelat
och gediget. Längre solon med wah-wah-pedaler och allt som hör
det tidiga 70-talet till dyker också upp men framför allt är
musiken uppbyggd på bra riff. Kul också att det fortfarande
finns folk som vågar sjunga på svenska, ja, med dialekt till och
med. Så till alla er som gillade förra plattan: KÖP! Och ni
andra Abramis- och Novemberälskare därute i stugorna, ni har nåt
kul framför er!
Hade även glädjen att se bandet på Slottsskogen
sommaren 07 ( var det väl?) och blev helt knockad av bandets
energi och tajthet. Inte minst det drivande härliga basspelet.
Så än en gång Ronny: hats off, Du har gjort det
igen!
www.myspace.com/magnoliarock
Betyg: 8/10
Dennis Jacobsson
|
