E-Mail

info@artrock.se

 

Recensioner

Gästbok

ArtRock MySpace

 
 

 

 

Constancia – Lost and Gone (Frontiers/BAM)

 

01.Fallen hero
02.Trouble maker
03.Blind
04.Little big you
05.The king is calling
06.Dying by your flames
07.Save me
08.No one like you
09.Life is a mystery
10.I never said goodbye
11.I wish I could fly
12.www.lostandgone.com

 

Nybildade Constancia spelar refrängstark melodiös hårdrock med en liten knorr. Bandets keyboardist, Scudiero och Token-medlemmen Mikael Rosengren, förser nämligen ljudbilden med en modern, mörkskimrande kuliss samtidigt som vissa av basgångarna och gitarrharmonierna för tankarna till Queensryche modell ”Rage for Order”. Detta ger musiken en teknisk (dock inte progressiv) dimension. David Fremberg, även sångare i Andromeda, håller dessutom hela tiden sången inom rocksegmentet.   

Fremberg är briljant rakt igenom ”Lost and Gone”. Han har hela tiden full kontroll över stämbanden vilket får sången att låta avspänd och melodiös. I kanonlåten ”Blind” påminner han om i det närmaste bortglömda Paul Sabu, men i övrigt hör jag mycket som får mig att tänka på självaste Göran Edman. Bland övriga musiker hör vi gitarristen Janne Stark, känd för sina många olika bok- och skivprojekt, på ett snyggt sätt spegla melodiösa men samtidigt kraftfulla åttiotalsikoner som Dokken och Europe.

Balansen mellan lite raskare låtar – ”I never said goodbye” är en av de bättre – och ballader som ”Little big you” och ”Life is a mystery” är väl avvägd. Och däremellan ryms såväl tyngd som dramatik vilket det avslutande titelspåret är det förnämsta exemplet på. Musiken håller genomgående en hög kvalitetsnivå med sin fina balans mellan tyngd och melodi som största förtjänst. En gnutta originalitet och livekänsla i den annars utmärkta produktionen skulle ha gett skivan ytterligare spets.

Som helhet betraktad höjer sig ”Lost and Gone” klart över genomsnittet bland Frontiers åttiotalsekande släpp. Jag vill främst rekommendera den för vänner av Dokkens ”Under Lock and Key” och Yngwie Malmsteens ”Eclipse”. Eller varför inte Europes ”Wings of Tomorrow”? Stark nämner själv City Boy som en av sina influenser. Jag drar slutsatsen att det i så fall rör det bandets gitarrist, Mike Slamer, då jag i vissa partier hör ekon från Steelhouse Lane och Slamer, för att avrunda name-droppingen.

 

www.myspace.com/constanciamusic 

http://constancia.se

 

Betyg: 7/10

 

Jukka Paananen

 
 

 

 

  

  

 
  

10. En blivande klassiker
9. Topp ”inom genren”
8. En av de bättre ”inom genren”
7. Genomgående bra med några toppar
6. Klart godkänd
5. Okej för slölyssnande
4. Vissa delar går an
3. Behöver en hel del uppryckning
2. Inte mycket som klarar sig här
1. Vi glömmer denna