|
Det här är det tredje albumet från norska The Brimstone Solar
Radiation Band sen debuten 2004.
Bandet spelar musik med mycket inspiration från 60-talet
(framförallt Beatles, lite Beach Boys, m fl) men även
ingredienser från den typiska
70-talseran med lite mer komplicerad och ambitiös rock med
symfoniska inslag. Det finns stora likheter med nutida band som
exempelvis Beardfish men även stora skillnader.
Plattan är full av låtar med
småtrevliga arrangemang med i huvudsak akustiska instrument
(elgitarrerna har en rätt undanträngd plats), piano eller orgel
och ett trumsound som verkligen låter 60-tal.
Det är en hel del stämsång och Beach Boys-vibbar
(lyssna exempelvis på låtarna
”Spain” och
”Strings to the bow”).
Det är tyvärr
så att
jag
har lite
svårt
för
leadsinger Rolf Edvardsens röst som låter lite väl nasal och
opersonlig för min smak.
Det hjälper inte riktigt att stämsången är fin och kompet
genomgående av rätt hög klass. Samtidigt är låtarna lite väl
enkla och harmlösa vilket gör att jag själv
inte riktigt tänder till på plattan.
Det låter helt OK och snyggt för ett party på stranden eller på
en sommarfestival men det är inget som man
sjunker in i under en långpromenad (om ni förstår vad jag
menar).
Om jag
alltså i stort sett
tycker att albumet är rätt så slätstruket så måste jag ändå säga
att det finns i alla fall ett lysande undantag och det är
avslutningslåten
”A hill of beans” som har ett helt annat djup och känsla.
Mycket fina melodiska partier
och sång
men framförallt ett mycket fint instrumentalt arrangemang. Och
jag fullkomligt älskar när man får till de här underbara
slingorna med Mellotron-flöjter och stråkar.
Alltså, en mycket fin avslutning på plattan som höjer betyget
över enbart den godkända nivån.
www.myspace.com/brimstonesolarradiationband
www.brimstone.no
Betyg: 6/10
Karl-Göran Karlsson
|
