Den här fyralåtars-EP:n är min första kontakt med Irländska Ground Of Ruin. Bandet har funnits sedan `03 och har gett ut några EP så rutin har man. Bandet spelar en form grotesk blackend death trash och låter gör det. Det vrålas samtidigt som trummorna piskar upp en ljudbild där allt bara ylar. Någon struktur finns här inte utan det verkar som att det som gäller är att spela hur hårt som möjligt samtidigt Dave Hynes tillåts ha någon form av skrikhysteri.

Jag tror säkert att många gillar det Ground Of Ruin men det gör inte jag. Jag gillar inte när allt är en musikalisk gröt av oljud och hur jag än vänder mig inser jag att det här är bland det mest bedrövliga och onödiga jag någonsin har hört. Pressreleasen som talar om jämförelser till Anata, Dying Fetus, Primordial med flera är bara ett dumt försäljningstrick. Bedrövligt!

0,5/10

Tore Larson