|
Jag hade
aldrig hört talas om Believer som bildades i Pennsylvania i
mitten av 80-talet innan den här promon dök ner i brevlådan för
ganska länge sedan. Att det har tagit så lång tid att recensera
den beror dels på min sjukdom men framförallt på svårigheten att
ta på bandets musik. För första gången på väldigt länge har det
varit svårt att få ner något men det är bandets första platta
sedan 1993. Kvar är Kurt Bachman på gitarr och sång och Joey
Daub på trummor som tillsammans med nykomlingarna Jeff King på
keyboard och programmering, Elton Nestler på bas och
programmering och Kevin Leaman på gitarr utgör dagens Believer.
Musiken kallas i promobladet för unik och man refererar till
band som Pestilence, Cynic och Faith No More vilka samtliga är
band jag inte kan så väl och det spelar ingen roll för det känns
mest som om Believer försöker få ur sig så mycket oljud eller
skall vi kalla det musik som möjligt. I avslutande ”Nonsense
mediated decay” ger dom sig på att låta som ett Dream Theater
som inte kan spela. Det låter hemskt vilket gör låten till en av
de värsta och sämsta jag någonsin har hört.
Sången
borde Kurt Bachman ha överlåtit till någon annan för det där med
att growla och kunna låta arg klarar han inte, det blir bara
patetiskt. Samspelet mellan Joey Daub och Elton Nestler finns
inte hur jag än söker och någon låt som lyfter hittar jag inte
heller. Över huvudtaget saknas ett musikaliskt samspel vilket
gör plattan statisk och helt känslolös. Det är en typisk
dammsamlare och Believer glömmer vi för det här är inte bra utan
riktigt, riktigt dåligt.
www.myspace.com/believerband
1/10
Tore Larson
|
