|
|
Wig Wam är ett glamrockband som kommer från Norge och gjorde sin
första musikutgivning 2004. Tänk er en mix av Slade, Mud, Mötley
Crue, Poison och liknande. Wig Wam består av fyra dudes och
lyssnar till namnen Teeny, Glam, Sporty och Flash! År 2005
prövade de lyckan i eurovisionfinalen med låten ”In my dreams”
och hamnade på en uppmuntrande niondeplats! Senast det begav sig
var 2007 och nu pockar de på uppmärksamhet igen!
Första intrycket jag fick av skivan är att det låter som att de
har kul när de spelar vilket förstås är positivt. De verkar inte
vara ute efter att få oss att sjunka i depression eller varna
oss för suspekta män med långa skägg från mellanöstern och
liknande. Nej, här är det party, party, party som gäller. De
lever kvar i glam- och hairmetal-eran och försöker hålla den
fanan fladdrande. Lyckas de med det då?
Både och kan man väl säga, de lyckas som sagt förmedla en glad
positiv känsla men saknar samtidigt riktigt hållbara låtar. De
bara fladdrar förbi (häpp!) utan att ge några större eller
kvarstående intryck. Nä, så illa är det väl inte. Efter några
lyssningar så finns det en del guldkorn som fastnar. Det är
låtarna ”Wild one”, som är en riktig party-stänkare, samt ”Still
I´m burning” och ”Rocket through my heart” vilka fortsätter i
samma stil. Vidare har vi den Slade-doftande ”C´mon everybody”,
samt en låt som heter ”Chasing rainbows” vilken har en riktig
mördar-refräng, men, som de tyvärr upprepar lite väl mycket. När
de också drar in en barnkör på slutet så är måttet rågat men de
har smaken att inte utnyttja det till max, så de blir bara ett
tillägg till ljudbilden, puh! Men den är lite för lång som sagt.
Avslutningsvis har vi en hyfsad ballad i låten ”Man in the moon”.
Så ska man vara positiv så är glaset halvfullt kan man säga.
Halva plattan är riktigt kul att lyssna på! Andra halvan lämnar
vi därhän.
www.myspace.com/wigwamania
www.wigwam.no
6,5 / 10
Peter Dahlberg
|
|
