|
Jag har haft "House on fire" ett tag och för varje gång jag
lyssnar på den upptäcker jag något nytt. Maplerun som hör hemma
i Athen i Grekland spelar en helt annan typ av musik än sitt
lands mest kända band Rotting Christ, Septic Flest, Wastefall
etc. Ur högtalarna strålar modern, väldigt fräsch
gitarrdominerad rock med lite stonerinfluenser. Musiken är
väldigt personlig mycket tack vare Nick´s egna röst som liksom
talar till en på förföriskt sätt. Man vill inte avbryta honom
för han har så mycket att säga och i all sin nakenhet blir hans
lilla röst stor. Till den finns där en stor dos gitarrer
signerade Nick och Orestis som är en gudabenådad gitarrist.
Många partier är akustiska för att bli till en smått nedstämd
elgitarr som i underbara "Under the sun" där även kompet
bestående av fantastiske Chris på trummor och Nick The Moor på
bas. Chris använder sig ofta av ett stelt, lite lådaktigt ljud
som ger bandet sitt egna, väldigt personliga sound.
I början tyckte jag att "House on fire" lät väldigt kall och
rätt stereotyp men ibland är det bra att plattor får växa till
sig innan dom recenseras. Så är fallet med den här plattan som i
all sin enkelhet innehåller flera godbitar. Den slutar aldrig
att växa för mitt i all sin relativa enkelhet är plattan
förförisk med sitt sound som still flyter fram i midtempo med en
mängd nyanser. Man tror sig veta vad som hända skall i nästa
passage och ibland gissar man rätt men än oftare gissar man fel.
Låtarna är 14 till antalet och speltiden på lite mer än en
timma. För att vara en debut är den förvånansvärt jämn men visst
sticker redan nämnda "Under the sun" ut och några andra mycket
bra låtar är inledande "For you", "Behind those walls", "Ones we
hate" och magnifika "Headtrip" som avslutar plattan. På den har
man lånat in Lefteris Poulios på piano och det hade gärna fått
vara mer av den varan för pianot får det hela att lyfta.
Med lite tur kommer Maplerun till Sverige i höst för en spelning
på Musikhuset - Bergendahlska Gården i Växjö i slutet av
oktober. Då är förhoppningsvis nya plattan klar men fram till
dess lär "House on fire" gå varm för det här är plattan med den
enkla musiken som blir till den stora. Den är underbar att varva
ner till eller slappna av till men den duger lika bra att
intensivlyssna till. Jag tycker om det här även om jag gärna
hade sett lite fler inslag av piano och möjligen orgel men
syntar hoppas jag för evigt blir bannlysta hos Maplerun.
www.myspace.com/maplerun
7/10
Tore Larson
|
