|
Det har påståtts att Skellefteås unga 70-talsfreaks Black Bonzo
blivit hårdare. Och...ja, det må väl vara hänt. Ett högre tryck
på gitarrer, trummor, orglar - allt - slår en, när man som
lyssnare ställer nyverket mot dess två äldre syskon.
Men det är inte härdan som står i zenit när "Guillotine Drama"
fördelas ur högtalarna, utan snarare den än mer markerade
förmågan att ur en övertydligt kärlek till 70-talet göra något
som faktiskt låter genuint eget. Visst hör vi Uriah Heep,
Beatles och Camel, men varje melodislinga, varje text är
tvivelsutan 100 procent Bonzo. Verk som "How Do You Feel?" och
den San-Fransisco-1968-doftande "Tell Me the Truth" vittnar
dessutom om en stegrande kompositorisk hantverkskunskap.
Härvidlag kan Black Bonzo med fördel liknas vid Gävles
symfrockstorheter Beardfish.
Sedan går det inte heller att blunda för det föredömliga
instrumenttrakterandet, kopplat till vokala parader ibland
snubblande nära briljansen hos ortsfränderna i Moon Safari.
Grädda på mos: Genomtänkt omslag av ett slag så underhållande
att man tror det är 1968 på nytt.
www.myspace.com/blackbonzo
www.blackbonzo.com
Betyg: 7/10
Daniel Reichberg
|
