E-Mail

info@artrock.se

 

Recensioner

Gästbok

ArtRock MySpace

 
 

 

 

Edensong - Echoes of Edensong (Egenproducerad)

 
1.Beneath the Tide
2.Lorelai
3.To see but not believe
4.The reunion (live)
5.Beneath the tide (live)
6.Bonus: The sixth day (live)

 

Edensong matchar sin klassiska progressiva rock med en hemsida som är värd ett besök för sitt snitsiga upplägg i form av en gammal bok som vi kan bläddra fram och tillbaka i. (www.edensongtheband.com). Stilig start. Där kan vi också läsa korta citat från diverse media som hyllar bandets debut ”The fruit fallen”. I min hand och cd sitter efterföljaren ”Echoes of Edensong” att ta ställning till. Plattan är delad i en studio- och en livedel, vilket bland annat ger möjlighet att höra hur de hanterar studiospåret ”Beneath the tide” på scen. Vi har att göra med ett ganska stort band – 7 personer – vilket gör att man, utöver ordinarie rocksättning, kostar på sig en cellist, en flöjtist och en extra trummis(!). Inspirationskällorna är de klassiska sjuttiotalsbanden i den progressiva genren, med en extra blinkning till Jethro Tull, Focus och Curved Air. Det hörs att Edensong även är väl inlyssnade på nyproggare som Ayreon och Dream Theater.

Produktionen doftar även den mycket sjuttiotal, med en ganska murrig och ”analog” ljudbild. När alla sju i bandet agerar samtidigt drunknar nyanserna i ljudväggen emellanåt. På en mer finstämd sak som andraspåret ”Lorelai” fungerar det hela dock utmärkt och vi får en tidlös, läcker karamell att suga på. James Byron Shoen står för sången och gitarrspelet. Han har en ljus röst som fungerar fint i helheten, men kan bli lite gnällig och ansträngd i de tyngre partierna. Och tyngre blir det på tredjespåret ”To see but not beleive”. Här smattrar de dubbla baskaggarna friskt och, i mitt tycke, tappar bandet spänsten i musiken när de leker hårdrock.

Arrangemangen är överlag fantasifulla och man använder sig verkligen av Barry Seroff´s flöjtspel som en snygg ornamentering i samtliga nummer. Tyvärr tycker jag att han mixas ned lite för mycket i vissa partier, där flöjten skulle kunna tillåtas en mer Ian Anderssonsk roll som ledande melodidrivare. De tre livespåren visar på att bandet är ytterst kompetenta och håller klassen även utan studions möjligheter. ”The reunion” ger oss Genesis anno ”Trespass” varvat med Black Sabbath - tunga riff. Intressant, men lite för disparata bitar för min smak. Plattans inledandestudiolåt ”Beneath the tide” framförs enligt noterna i liveversionen och skiljer sig endast genom lite grötigare ljudbild och att baskaggen haltar ett par gånger. Avslutande bonusspåret ”The sixth day” sammanfattar de plus och minus jag påpekat.

Sammantaget är ”Echoes of Edensong” en i stora stycken lyckad musikalisk tidsmaskin. Här finns gott om idéer, genomarbetade texter, skickliga musiker och spännande arrangemang. Emellanåt mal det dock på tomgång och jag tycker att de pop- och jazzinfluenser de stora sjuttiotalsbanden flikade in för att få musiken att lätta, saknas. Edensong drar på med malande riff istället. Men de har klart framtiden för sig, även om musiken speglas i dåtiden.

www.myspace.com/edensong

www.edensongtheband.com

 

7/10

Hans-Åke Höber

 

 
 

 

 

  

 

  

  

10. En blivande klassiker
9. Topp ”inom genren”
8. En av de bättre ”inom genren”
7. Genomgående bra med några toppar
6. Klart godkänd
5. Okej för slölyssnande
4. Vissa delar går an
3. Behöver en hel del uppryckning
2. Inte mycket som klarar sig här
1. Vi glömmer denna