|
När den polske gitarristen Maurycy ”Mauser” Stefanowicz hoppade
av death metal-legendarerna Vader för att fokusera på andra
musikaliska inriktningar så var det nog knappast någon som
förväntade sig att det skulle bli som det blev. Han bildade
snart lag ihop med bassisten Filip Hałucha (Vesania) samt
trummisen Wawrzyniec Dramowicz (Indukti) och plockade in frugan
Anna på sång. Så var Unseen fött men det dröjde inte länge innan
de bytte namn till Unsun. En skiva, ”The End of Life” (2008),
har det hunnit släppa innan nu ”Clinic for Dolls” ser dagens
ljus. Skillnaden mellan de två är hårfin rent musikaliskt men
produktionsmässigt skiljer det ljusår. ”Clinic for Dolls” låter
ruggigt bra men vad hjälper det när musiken är så tråkig att
blommorna i fönstret vissnar av ren tristess? Okay nu kanske jag
var lite hård men deras tjejfrontade goth metal har vi redan
hört hundra gånger tidigare och kvalitén på Unsens kompositioner
är föga upphetsande. Inledande ”The Lost Way” har dock en
oerhört catchy poprefräng som sätter sig ganska omgående men sen
är det tunnsått med starka refränger. Dessutom förstör
sångerskans polska brytning allt för mycket. Det engelska
uttalet lämnar en hel del att önska även om det inte är någon
katastrof. Hennes Pamela Moore-aktiga stämma är dock både vän
och klar men det räcker inte riktigt.
Musikalisk rör sig bandet alltså i samma metalkretsar som
tillexempel Sirenia och Delain men dom når aldrig upp till deras
nivå. Dock får vi ett hyfsat varierat material med rockiga
mellantempospår som ”Not Enough” och ”A Single Touch”, vackra
pianoballader som ”The Last Tear” och mer tyngre och
progressivare Dream Theater-tongångar som i ”Home” och ”Why”.
Men det är som sagt inget vi redan har hört förut och här finns
inget spår som sticker ut eller utmanar lyssnaren. Det är kort
och gott småtung och slätstruken europeisk metal med gotiska
förtecken, varken mer eller mindre. Riktigt jäkla trist alltså.
www.myspace.com/unsunmusic
Betyg: 3/10
Ulf Classon
|
