|
När Electric Boys
turnerade efter succén med debutalbumet lyckade jag missa dem
flera gånger. Kompisarna, som sett dem, var inte sena att hälla
salt i såren när de mer än gärna berättade hur bra det hade
varit.
På Sweden Rock Festival
2009 så var det äntligen min tur att få se dem och jag blev
verkligen inte besviken. Det lät precis så svängigt som det
skulle. Slängde iväg en hälsning via Facebook och fick snabbt
ett svar från Conny Bloom. ”Schysst att du diggar, håller på med
lite nya prylar” löd det uttömmande svaret.
Nu är det alltså dags att
bedöma hur bandet lyckades med ”de nya prylarna”.
Redan på första låten
Reeferlord är det tydligt att allt är som det ska. Riff-tjockt
med tungt svängigt trumspel, catchy refräng och en låttitel som
är lite skönt hippieflummig. På temat hippieflummig låttitel bör
väl även tredje spåret Father Popcorn's Magic Oysters nämnas.
Faktum är att jag inte
hittar ett svagt spår på hela plattan. Trots att inget hänt med
bandets sound, så låter det ändå spänstigt och (frächt?). På den
lite lugnare Ten Thousand Times Goodbye tycker jag mig ana lite
Mott The Hoople-influenser och på Rollin’ Down The Road kan man
spåra lite Aerosmith. En av plattans skönaste spår är Sometimes
U Gotta Go Look For The Car, en låt som egentligen är en
nonsenslåt med titeln som enda textrad. Men det som låten saknar
i text tar den igen i sväng, och det med råge.
Gillar med Electric Boys
sedan tidigare så är And Them Boys Done Swang ett givet köp. Är
man inte helt säker på vad man tycker om bandet, så är det ändå
ett givet köp. Detta är groove och party när det svänger som
fetast!
www.myspace.com/electricboysofficial
http://electricboys.com
9 / 10
Eric Eklund
|
