|
|
Precis när man tror att alla bra bandnamn är slut så dyker
Captain Crimson upp! Vet man dessutom att den lika lysande
titeln på albumet, ”Dancing Madly Backwards”, är den samma som
en låt med Captain Beyond ja då börjar kanske nyfikenheten pocka
på. Örebroarna i Captain Crimson har alltså fångat mitt intresse
redan innan jag ens hört en sekund av musiken och när väl skivan
snurrar igång så blir jag smått lyrisk. Jag fullständigt älskar
den våg av sjuttiotalshyllande band som kommit fram de senaste
åren och Captain Crimson placerar sig direkt bland toppbanden på
min lista. Vi snackar alltså om tung bluesbaserad
sjuttiotalsrock med rätt sound, sinnrika melodier, rullande riff
och ett sjuhelvetes sväng. Många kommer förmodligen att jämföra
bandet med liknande akter som Graveyard och Witchcraft, vilket
inte alls är fel, men Captain Crimson har helt klart lyckas
skapa sig en egen identitet. Här finns gott om upptäckarglädje
och oväntade kurvtagningar men de pårökta psykedeliska jammen
som de två nämnda svenska kollegorna kan bjuda på håller Captain
Crimson inom lite stramare tyglar. För att beskriva bandets
musik närmare så skulle jag vilja addera äldre band som Cactus,
Leaf Hound och Mountain till ekvationen och sen krydda den men
lite Black Sabbath och Grand Funk Railroad innan jag toppar med
en smula Pentagram och MC5. Allt namndroppande till trots så är
det nog det som gör att bandet får sin egen identitet. Ur denna
smältdegel med alla dessa aktade namn så reser sig Captain
Crimson och levererar, kanske inget nyskapande, men väl ett
material som står oerhört stabilt på egna ben. På denna debut
får vi ta del av den högoktaniga “Lonely Devils Club”, den
bluesigt fartfyllda “Mountain of Sleep”, den muskulösa ”River”,
den snyggt melankoliska ”Don't Take Me for a Fool” och den
garagerockiga ”Autumn”. Men det slutar inte där utan det
fortsätter med den tungt svängiga ”Wizard's Bonnet”, de Deep
Purple-flirtande ”Silver Moon” och ”True Color” samt den
kraftfulla avslutningen i form av titelspåret. Om man som jag är
insnöad på den här typen av rock, retrorock om ni så vill, så är
det helt omöjligt att värja sig från Captain Crimson och deras
musik. Detta är musik som jag blir oerhört glad av, sitta still
är bara att glömma och luftgitarren får bekänna färg. Om jag här
och nu måste bestämma mig för vilket som är årets bästa album då
skulle ”Dancing Madly Backwards” utan tvekan kamma hem
förstapriset.
www.myspace.com/captaincrimsonswe
Facebook
Betyg: 9/10
Ulf Classon
|
|
