|
Jag vet inte vad det var med Three Seasons debutalbum ”Life’s
Road” som anlände förra året. Den har gång efter annan sugit mig
tillbaka in även om jag vid recensionstillfället inte föll
pladask. Samma sak gäller uppföljaren ”Understand the World” som
nu är här men denna gång tog det inte lika låg tid innan jag
fattade grejen. Deras sinnrika sätt att ta sig an den klassiska
sjuttiotalsrocken faller mig helt i smaken. Att man dessutom har
draperat musiken med ännu mera hammondorgel mot tidigare är
också ett massivt plus i min bok. Nu får vi nämligen ta del av
den svängiga och riffiga rocken så som det är tänkt. Vi får en
orgel som gång på gång duellerar med gitarren samtidigt som den
ger sitt understöd till den samma. En inte helt okänd duo vid
namn Jon Lord och Richie Blackmore pysslade med detta
tillsammans med välkänt resultat. Därför kommer jag allt som
oftast att tänka på just Deep Purple när Three Seasons spelar
upp sin musik för mig. Men det är inte rättvist att stanna där
för jag kommer lika ofta att tänka på Uriah Heeps tunga gung
eller Led Zeppelins dynamik. Vi får heller inte glömma lite The
Doors-flum samt den progressiva ådra som ger sken av att Gov’t
Mule figurerar i medlemmarnas skivbackar. Men jag har redan
radat upp alla dessa stora namn i tidigare recensioner på
bandets skivor. Det är bara att konstatera att det inte går att
lira gammal hederlig tungrock utan att bli jämförd med de stora
namnen. Dock vill jag understryka att Three Seasons har hittat
något eget och skall absolut inte kallas för kopior på något
sätt.
Egentligen skiljer sig inte ”Understand the World” avsevärt från
sin föregångare förutom att grabbarna nu har tagit ytterligare
ett steg upp på kvalitetsstegen. Kompositionerna känns mer
genomarbetade, de utsvävande jampartierna passar bättre in i
helheten och överlag känns allt mer gediget. Precis som tidigare
är det albumets helhet som suger mig in. Vi forslas via
tempostarka rocklåtar till mer sansade och progressiva stycken
där bandet jammar inom kontrollerade former. Allt hänger ihop på
ett självklart sätt vilket gör det svårt att plocka ut enskilda
låtar. Men det spelar ingen roll för under de dryga femtio
minuterna som denna trio får regera så sitter jag och njuter av
varenda sekund och det är väl det som musik går ut på? Oavsett
så har jag nu fattat grejen med Three Seasons och jag råder er
som uppskattar er sjuttiotalsrock riffig, jammig och jordnära
att ta och kolla upp bandet ni också.
www.threeseasonsmusic.com
Betyg: 9/10
Ulf Classon
|
