|
Efter flera års tjänst bakom Andy Tillison i The Tangent släpper
gitarristen Luke Machin och basisten Daniel Mash en egen platta
på Inside Out under bandnamnet Maschine. Luke har en gedigen
uppväxt med lyssnarpreferenser från Dream Theater, Pain Of
Salvation, Genesis, Yes, Joe Satriani and Steve Vai och det hörs
verkligen på denna platta. Förutom Luke och Daniel deltar även
Georgia Lewis (keyboards, sång), Elliott Fuller (gitarr) och
James Stewart (trummor) på plattan.
De första två spåren överraskade faktiskt mig rejält. Kanske
särskilt spår 2 (titellåten). Om jag inte visste att det var
Machine så kunde jag nästan tagit gift på att det var Pain of
Salvation som spelade uppföljaren Part 2 till den suveräna
plattan ”Perfect Element Part 1”. Så likt är soundet och sättet
att komponera låtarna på. Nu vet jag att Pain of Salvations
”Scarsick” uppenbarligen skall vara Part 2 men stilmässigt finns
inte på den riktig samma släktskap som jag hör här i Machines
platta. Här finns rejäl variation och ett spännande sätt att
använda hårdrocks-elementen i mer komplicerade kompositioner,
precis som jag tyckte när Pain of Salvation slog igenom. Även
killarna (och Georgia Lewis) i Machine verkar mycket mer
kompetenta än genomsnittet av musiker på sina instrument så man
hajar verkligen till när man lyssnar.
Emellertid står sig inte det här intrycket för hela plattan.
Efter de två inledande kanonlåtarna ändras stilen mer mot något
mycket mer profil-löst i de kommande tre låtarna. Det gäller
särskilt låten ”Cubixstro” som trots en hyfsad inledning med
visst latino-sväng utvecklas till en rätt tråkig ordinär rocklåt
som avslutas med en märklig flört med populärsoul a la Sade
(sångerskan gör i alla fall allt för att låta som Sade).
Efter denna dipp på mitten av plattan kommer i alla fall på
slutet en återgång till den mera spännande stil som inledde
plattan. ”Eyes Part 1 och 2” är bitvis mycket vackra med fin
sång och snygga gitarr- och pianopartier. Förutom influenser
från Pain of Salvation hör man nu även spännande kopplingar till
Dream Theater och the Tangent.
Början och slutet på plattan räcker i alla fall till ett klart
godkänt betyg och jag skall definitivt kolla upp även kommande
alster från detta spännande band.
www.maschineuk.com
Betyg: 6.5/10
Karl-Göran Karlsson
|
