|
Oj, det är inte ofta man
får ta del av melodiös hårdrock idag som är så bra som detta.
N.O.W. jobbar hårt för att låta som sina forna AOR-hjältar. Tänk
eran mellan 1978-1983 ungefär. Blanda Axe, Foreigner, Survivor
och liknande och ni förstår hur bra detta är. Lägg dessutom till
en sångare som snott sina stämband från både Jimi Jamison och
Lou Gramm och det kanske börjar klarna lite. Phil Bardowell
heter han förresten. Lägg dessutom till ett knippe riktigt
starka, välskrivna och välspelade låtar så är bilden helt klar.
Låtarna är skrivna av bandledaren Alec Mendonca och det hörs att
de finslipats in i minsta detalj men utan att bli överproducerat
på något sätt. Bara jäkligt vasst. Producent är förresten Lars
Chriss (jag misstänker att det är samma Lars Chriss som är
gitarrist i Lion´s Share men jag vågar inte ta gift på det i och
med att han i så fall spelar trummor på detta album).
Det finns dock en tråkig
skugga över denna skiva. En ung person i Alecs närhet dog i
leukemi under inspelningen och det färgade av sig på en del av
materialet, framför allt på låten ”No one can feel it´s over”.
Det vilar en lite melankolisk ton över flera av låtarna men i
mina öron är det bara klädsamt. Söker ni stark högoktanig AOR av
klassiskt snitt så är det bara att boka in er på denna skiva.
Riktigt stark uppföljare till debuten från 2010.
Favoritspår: ”Don´t go now”, “Strong enough” och “Leons going
soft”
7,5 / 10
Peter Dahlberg
|
