|
|
Detta, mitt första, möte med Brooklyn-baserade bandet Naam var
en märklig upplevelse. En mängd korta, och skumma, spår gjorde
att det var svårt att få en helhetsbild av albumet ”Vow” men det
tog sig efter ett gäng lyssningar. Det är i en mörk aura som
bandet lindar in sin musikaliska korsning av spacerock,
psychrock och ökenrock. Tankarna förs till Pink Floyds
sextiotal, Hawkwinds släpigare stunder och The Doors virvlande
orgel. Fans av till exempel Black Mountain, The Black Angels
eller Astra borde kunna hitta något att uppskatta med ”Vow”. De
spår som går att klassa som regelrätta låtar är nämligen inte
alls så dumma. Titelspårets slöa stoner-gungande är riktigt
skönt och för tankarna till sjuttiotalets spacerock medan orgeln
i den mer tempostarka ”Pardoned Pleasure” skapar en lite ockult
karnevalkänsla. Bästa spåret får bli ”On the Hour” som med
tunggung, en klistrig The Doors-orgelmelodi och en grym refräng
sätter sig i skallen direkt. Sen har vi ”Midnight Glow” och
”Beyond” som även de är klart uppskattade hos mig men de saknar
stabila refränger och bärande melodier för att det skall bli
några högre poäng. I mitt tycke så hade det varit bättre att ta
de längre spåren och släppt de som en EP istället för alla de
korta spåren förvillar bara. Jag kan tänka mig att bandet mer är
ute efter att skapa en snygg och mörk psykedelisk atmosfär än
ett album där låtarna staplas på hög. Och det har de lyckas med.
Personligen har jag svårt för syntarna som skapar en känsla av
elektronika samt det faktum att det är för lite riktiga låtar.
Men Naam visar prov på upptäckarglädje och en vilja att gå sin
egen väg, synd bara att det är en oerhört svårorienterad väg.
www.facebook.com/KingdomOfNaam
Betyg: 5/10
Ulf Classon
|
|
