|
|
I östra Skåne ligger en gammal och liten
pittoresk by vid namn Agusa men huruvida det svenska bandet med
samma namn har någon koppling till byn vet jag inte. Det jag
dock vet är att bandet spelar en jordnära och småmysig form av
proggrock med starka rötter i svensk folkmusik. När de lätt och
ledigt ger sig i kast med sina, i stort sett helt instrumentala,
stycken av musik så känner man doften av våren och sommaren.
Samtidigt som tankarna vandrar över en vackert grön och
blomstrande äng så förs man tillbaka till sjuttiotalet och band
som Kebnekajse och tidiga Kaipa. Orgel, gitarr, bas och trummor
förenas i ett avslappnat och småjammigt samspel där vi snyggt
forslas genom musiken. Det är svensk sjuttiotalsprogg med rötter
i folkmusiken som sagt men ibland framförs den på ett nästan
frijazzigt sätt vilket jag gillar. Man känner en frihet och
lekfullhet i musiken som många misslyckas med att få fram och
över alltihopa så finns det ett litet skimmer av psykedeliska
färger. Allt är väldigt njutbart även om man inte upplever de
riktigt svindlande höjderna på de musikaliska upplevelserna. Jag
gillar verkligen det jag hör och jag njuter i fulla drag men
helt såld blir jag inte. Böljande ”Uti Vår Hage” är skivans
starkaste stund ihop med den lite rakare avslutningen med
”Kärlek Från Agusa”. Där emellan är det högklassigt musicerande
men mina tankar vandrar ibland iväg på en annan stig än den som
musiken skall ta med mig på. Jag klagar dock inte utan lyssnar
glatt vidare och njuter i fulla drag.
www.facebook.com/agusaband
Betyg: 7/10
Ulf Classon
|
|
