GÖTEBORGS ARTROCKFÖRENING

 
 

Konsertrecensioner

 

The Flower Kings
 Frölunda Kulturhus 27 Maj 2004
 

 

“The Flying Food Circus” inledde denna kväll om så än mycket försenat. Hasse Bruniusson på trummor, Bobo gitarr, Erik Lidholm, keyboard och Håkan Almquist bas.

Vi bjuds här på en härlig total oreda inom alla musikaliska normer. Helt sanslösa stycken med ibland en hel bondgårds läten som blandas med vackra melodiösa stycken. Glädjen att förmedla musik går inte att ta miste på. Och när basisten sätter sig på en flygande matta-likt underlag och spelar en elektrisk variant av indisk gura, då vet vi att alla gränser ej ännu är nådda.

 ”The Flower Kings” Gruppen som är som så många andra mycket mer omnämnda utomlands än i sitt hemland. Ett är ändå säkert, valuta för inträdespengarna får man var än i världen man befinner sig. Denna gång förstärkta med en av mina svenska favoritmusiker Daniel Gildenlöw (vad finns det som denna man inte kan?).

Konserten börjar med klassikern ”Last Minute On Earth”, vi har hört den förut och vill höra den många gånger mer (så jvl bra). En långkörare blir nästa alster från ”Unfold the Future” nämligen spåret ”The Truth Will Set You Free” som täcker runt en halvtimmes musikalisk upplevelse. ”There is More To This World” fick med inledande kommentarer av herr Stolts oss att möjligen inse att det finns en dimension mer en bara våra västerländska vardagliga problem. ”Train To Nowhere” skulle vara helt akustiskt men det ville inte herr teknik så herr Fröberg fick improvisera ett akustisktlikt ljud på sin elgura.

Bodin gjorde entre och sjung/rappade som en cowboy likt stämma i en sång som jag tyvärr inte känner till. Perfekt som ett break i flower-showen, låten blir också tillägnad sin dotter som finns i publiken. ”Hero From Cloud City” och ”Church of your heart” Gav oss bara mer av guldklimparna i blomsterlandet. Sista låten ”I Am The Sun” såå mycket flk........ härligt.

”Stardust we are” blir extra låten denna  kväll, den vi kan bäst som Mr Stolts sa. Perfektionisterna släppte loss och gav oss en kväll att minnas.

 

Conny Myrberg

 

 

 

 

 
 

©