GÖTEBORGS ARTROCKFÖRENING

 
 

Konsertrecensioner

 

Uriah Heep
Live at London Astoria 2008-11-23


Bild från spelningen på Trädgårn/Göteborg 2004

 

I Juni 2008 släppte Uriah Heep sin, av många fans efterlängtade, nya cd ”Wake The Sleeper”. Det dröjde 10 år mellan ”Sonic Orgami”och  ”Wake the Sleeper”, till följd av trubbel med skivkontrakt. Ser man till resultatet så må det vara 10 å sedan de levererade en studioplatta men 35 år sedan de levererade något så här bra! Jag har hållit Heep högt genom åren, även under det mindre lyckade 80-talet och hoppats på att de slutligen skall få till det. De har trots allt fortsatt att spela och producera, men det är ”klassiska Heep” de turnerat med, varvat med några nyare låtar.

Jag har sett Uriah Heep 13-14 gånger sedan 1996 och hoppats och hoppats att Mick Box and the boys skulle våga spela annat än säkra kort, varenda konsert har haft sitt och de har alltid gett järnet och även i vissa sammanhang som ”special guest” överglänst huvudartisten.

Responsen på ”Wake the Sleeper” har överhuvudtaget varit mycket bra, t o m så bra att de är med i Classic Rocks omröstning av årets cd – inte dåligt av ett band som varit uträknade sedan första plattan 1970 och sedan i princip dödförklarade när Ken Hensley lämnade bandet 1980.

Bandet är så nöjda med ”Wake the Sleeper” att de tar steget fullt ut och under pågående turné spelar HELA ”Wake the Sleeper” och fyller ut med klassiker - och inte tvärtom. Dumdristigt kan man möjligen tycka, men efter nästan 40 år som band kan de nog kosta på sig den dumheten eller det modet om man så vill.

Nye trummisen Russel Gilbrook, är en rejäl injektion och Heeps nytändning ligger nog just där, en trummis som orkar hela vägen och helt rätt av Mick Box att fatta beslutet att ersätta Lee Kerslake – DET är modigt och i Heeps fall nödvändigt, men Lee är och förblir min ”trummis”.

Bandet ser väldigt fräscht ut, borta är Bernies mage och Lanszon kör sleeveless och Boxen ser helt enkel välmående ut på ett positiv sätt. Misstänker att ”Biffiga” Gilbrook kört hårt med grabbarna, Bolder ser jag inte för allt hår, men han verkar ok han också.

 

Själva konserten då.

Det är mörkt och förväntansfullt… och 2 timmar av euforisk lycka ligger framför mig, kan jag meddela efteråt. Det startar med titellåten ”Wake the Sleeper”, ett helt makalöst ”röj”, det bara rycker ur Boxens gitarr, herregud. Fortsätter med Overload från nya plattan – varning för ångvält!

Trevor Bolder är helt uppskruvad redan från början och vandrar runt på scenen, skakar och rycker i basen på det sättet som han brukar göra i slutet av konserten när de spelar July Morning. Man börjar undra hur länge skall de orka hålla på i detta höga tempo, det håller hela vägen visar det sig. Innan extranumret meddelar Mick Box att Bernie har problem med rösten, dock inget som jag noterade å andra sidan så gavs Mick Box mycket utrymme, kanske för att spara Bernies röst?

Det som imponerar mest är att de tar sig an låtarna med en frenesi och glädje som jag inte sett tidigare, introt till Gypsy spelas med Hammond B3 och inte som efter Hensley-tiden med intro från Mick Box. Stealin´och Sunrise bjuder på allsång och då pratar vi om låt 4 och 5, med andra ord även publikum var med på noterna. Någon jävel skrek efter July Morning redan i inledningen, den kom, den hördes, den segrade, men inte förrän i slutet av konserten.

Jag har ju redan flaggat för nya trummisen Russel Gilbrook och han formligen driver bandet framåt och uppåt, att han inte slagit sig trött redan efter första låten är för mig en gåta – beror säker på överarmarna, som normalstora lår.

Jag må vara enögd när det gäller Heep, men som helhet var detta utan tvekan det hårdaste och det mest tempofyllda gig jag sett, alla kategorier – jisses vad bra det var!

Med ålderns rätt så bör Uriah Heep nalkas sitt avsked, men en framgång med ”Wake the Sleeper” kanske kan ge dom och oss ytterligare några år och kanske t o m en platta till, låt oss hoppas i alla fall. Till er som läst det här, köp ”Wake the Sleeper” men framförallt, om tillfälle ges, gå och se Uriah Heep, med gamla band kan varje gång vara den sista.

 

Har noterat att de skall spela på Sweden Rock 2009, det blir väl till att åka då……

 

Setlist:

- Wake the Sleeper
- Overload
- Tears Of The World
- Stealin´
- Sunrise
- Heaven´s Rain
- Book of Lies
- Light of a Thousand Stars
- Gypsy (med Hammond B3 intro!)
- What Kind of God
- Ghost of the Ocean
- Angels Walk With You
- Shadow
- War Child
- July Morning
- Easy Livin´
- Lady in Black


Mikael Söderblom

www.uriah-heep.com

 

 

 

 

 
 

©